När det sticker i fingrarna.

Man kan ju nog undra vad som är tjusningen med att tillbringa vinterveckoslut efter vinterveckoslut på någon mer eller mindre känd ort i landet för att stå och hoppa jämfota och göra åkerbrasor i sibirisk köld och snöstorm. Speciellt efter att inte själv vara den som har beslutsångest över skidval längre. Som nervöst köar till vessan där andra nervösa sitter och trycker, som kommer i mål med slemmet hängades ner till bröstet och som tar till samma bortförklaring om trötta ben, omkullkörning eller dåligt skidval sjutton gånger om det inte gått så bra. Eller är idel leende och tack-tack-tackar till alla som gratulerar om det gått bra.

Men kanske är det för att man gjort detsamma varje vinterlördag eller -söndag i 18 år och det kan kallas livsstil. Att gå och vänta på starten, att gå och vänta på målgång och att gå och vänta på hemfärd. Att klocka mellantider med fingrar som man helst inte skulle vilja dra ur handsken och att glupskt bita en för stor bit av den heta korven som man får spotta ut i handen. Att få dela glädjen över lyckade prestationer och besvikelsen över motgångarna. Och att sen efter några timmar få sätta sig in i en bil, som saktar tinar upp ens frusna fötter och sköljer en skön känsla av trötthet och välbehag över en - samtidigt som den kör en hem från ytterligare en tävling någonstans i landet.

Just precis så känns det. Du har lyckats fånga skidtävlingskänslan på ett fenomenalt sätt! Tillbringar själv vinterveckoslut efter veckoslut på barnens skidtävlingar, och har så gjort i några år. Ibland kan jag fråga mig om jag är riktigt klok...men barnens engagemang gör att man gladeligen står där nästa helg igen. Nu ska jag gå och packa väskorna, det bär nämligen av på skidtävling TIDIGT imorgon bitti igen!

Jag tycker det verkar härligt! Förstår att ni trivs med det som livsstil. Din fina bild av Celine påminner lite om den jag tog av Milja idag, vi var inne på samma tänk. :)

Håller med Niita till 100%. Just sådär känns det. Trots att det är ett tag sedan jag sist deltog i en skidtävling så kom den där pirrande känslan tillbaka medan jag läste inlägget.

Hej Eva!
Vad heter märket på er singelvagn med de stora hjulen? (Den som ni har vid jogging)
Tack på förhand!

/Marie

Niita:
Då vet du :)

Bitte:
Jag tänkte precis detsamma då jag såg bilden av Milja på fb :)

Carina:
Nå, nästan så jag också få stå i vessakön jag också ;) Nänå, det är så mycket korv å pulkabacke å kissnödiga barn å törstiga barn att man får vara glad om man ens hinner se en skymt av de som tävlar ;) Men det har ju sin charm det också ;)

Marie:
Det är en Babyjogger Fit.
Varsågod :)

Så fina bilder här inne!