Förbannelsen.

Jag fattar inte hur söndagar kan vara så överjävliga! och så skickade jag iväg ett sms åt maken Helvetes pissdag med ungar som är värre än värst och så kändes det genast lite bättre, jag torkade tårarna ur ögonvrån och tog en sista sats inför kvällen. Jag som gjort allt enligt konstens alla regler med mat och lek och FEM timmar utomhus OCH KAKA och ändå är allt bara gnällgnällGNÄLL. Gud nåde de ungar som pissar i sängen i natt, vaknar klockan fem eller äter tiss hela natten.

Sen sitter jag ändå och torkar bort ytterligare en tår ur ögonvrån. Den av lycka. Som jag känner när jag betraktar bilden ovan.

Jag vissa dagar är verkligen precis så där! Men de är så skönt då man äntligen sen får en lugn stund och får perspektiv på saker o ting.

En så klockren beskrivning av hur det allt för ofta känns, när man gjort ALLT och ändå bara möts av gnäll och trots. Sedan lägger sig de små och så sitter man plötsligt där och saknar...

Kämpa på! Imorgon är det bättre!

Skickar en styrkekram! Det är väldig påfrestande med gnälldagar, isynnerhet när man är ensam. Men imorgon är det en ny dag och hoppningsvis en bättre sådan. Hoppas natten också blir lång och tyst :)

^
Nä, det kan inte bli annat än bättre. Då har jag ju ändå min mommo här, men jag vet inte var det slog slint idag för idag spårade det för alla tre och vi mäktade inte ens tillsammans med dem.

Heja dig! Det är någonting med 2-åringar <3 De tar fram det bästa och värsta. En dos energi från Åland!

Låter precis som min dag. Jag har varit en SÅ,så, dålig mamma idag. Fast jag försökte smörja över med lite morotsmuffinsar, tror jag blev förlåten. :) Här hoppas också jag på en bättre (mycket bättre!) natt inatt. Fast först tänker jag gå ut och springa det värsta monstret ur mig.
O bilderna, som vanligt, alldeles härliga! Så fina färger på shalen och en så härlig liten två-åring!

Kanske barnen håller på att bli sjuka. Verkar ju härja en besvärlig förkylning just nu. Hos oss brukar det ibland vara en förklaring till varför vissa dagar e gnälldagar... Hoppas morgondagen blir bättre!

ja håhhåja, jag sänder en varm kram. det är så otacksamt att vara mor ibland. tur att det är oftast är bra! hälsa grattis åt pinn!

Håller den där fullmånen misstänkt som bländar mig i ögonen för tillfället. Jag förstår det inte egentligen, men om jag inte missminner mig så skrev jag ett liknande inlägg för typ exakt en månad sedan.

Melli:
Jag tror muffinsen slätade över. Heja dig och heja mig i morgon!

L8:
Tvååringar vet precis hur de både ska utnyttja sin "jag- är-liten- och-förstår-inte" samtidigt som de kan precis hur mycket som helst.

Linn:
Tack. Och godnatt.

Din text skulle jag kunna kopiera rakt av och skriva till min egen. Jag fick nästan en tår i ögat jag med ;) Men vad underbart det är när det finns andra som är i samma sits som en själv, att man kan slappna av och känna att man inte är ensam där ute i stora vida världen om att vara en trött, sur, tråkig och överarbetad mamma :)
Gillar din blogg starkt, förresten! Kram L