Jag bläddrar i kalendern. Ser att jag har en åttatimmars dag idag med sex timmar styrkesal-aerobic-orientering. Mina ben som lider av grym träningsvärk och min ena fot som tog rejält stryk av löpningen i söndags. De var inte vana alls, mina ben. Jag räknar vidare lite snabbt hur många uppgifter som väntar på att göras, jag inser att Sindres åttamånaders dag kom och gick alldeles obemärkt förbi och så ser jag att det bara är två och en halv vecka kvar tills vi får nycklarna till huset (!). Ute ljusnar det till en gråmörk dag och regndropparna rinner i oregelbundna mönster längs fönstret. Jag inser också att min cykel står kvar (hoppas i alla fall) vid skolan sedan i fredags och vet inte om jag ska hoppa på bussen, gå eller ta andra cykeln.

Nu är jag inte ensam längre. Min frukost är också slut. Men jag fick en värdefull stund för mig själv. Nu är det bara att påbörja denna tisdag.