Om man ens lite frångår sina rutiner så leder till att en vaknar (Sindre) när de två andra ska gå och sova. Att en (Celine) inte somnar överhuvudtaget och att den som kanske inte längre skulle behöva sova så långa middagslurar (Marius) sover sötast och tyngst av dem alla. (Så mycket för den pausen idag.) Men det var det värt för att få vännerna jumppalärarna på besök och äta mina fula bullar till lunch. Ungarna var också i sitt esse över att få återse sina barnvaktsstandins (barn-vakts-stand-ins).

Nu sitter jag och dividerar över eftermiddagen. Celine har sprutat tom min flaska med linsvätska och jag behöver oundvikligen en ny, och så blev vi medbjudna på restaurang. Jag kunde dö för att inte behöva laga mat ikväll, men frågan är huruvida det är värt att ensam gå med tre barn på restaurang en lördagseftermiddag. Fast det kan ju bara bli bra eller katastrof.