För tre och ett halvt år sedan:

Lärde jag känna Anu. Vi gick båda med gravidmagarna i vädret mellan gymnastiksalarna och så lunchade vi tillsammans. Sju dagar före jag födde Marius, födde hon sin Malna. Och vi hängde tillsammans flera dagar i veckan och däremellan reste de fram och tillbaka och däremellan reste vi fram och tillbaka. De kom från Kemi via Rovaniemi till Jyväskylä och vi har ju vår axel. Sen flyttade de till Helsingfors och vi lämnade hit. De fortsatte att resa runt i landet och vi fortsatte att resa runt i landet.

Drygt tre år senare har vi lyckats skrapa ihop sex ungar tillsammans. Livet är en aning mer hektiskt. Det är svårt att hinna prata i telefon utan att något av barnen pockar på uppmärksamhet och det är som en småbarnsavdelning på dagis att ses, men ändå är vänskapen så otroligt värdefull.

Tack för att ni kom idag.

Vad fint! Man blir ju lite rörd tom. Härligt med vänskap och härligt med barn, vad kan man mer säga. :)

Vilken underbar bild! Tänk vad mycket liv och historia det ryms på en liten bild.Blir rörd till tårar av någon anledning.

Vad mysigt! :) Häftigt vad mycket som kan hända på bara 3,5 år!!! Roligt att ni har ungar i samma ålder! :)

Så otroligt fin bild! Vissa vänner klickar man med - och man har samma fina relation fast man inte pratas vid vareviga vecka. Då man ses känns allt som precis som tidigare!

Så härligt! Och vilken barnlycka!

Åtminstone har man någon som förstår en på alla fronter. Synd bara att vi hinner träffas så sällan och att det bara blir svårare och svårare att hysa sig in hos varandra :)