Det förhatliga grupptrycket.

Ja fy, jag känner hur det värker i kroppen på mig. Så tragiskt och hemskt att sånt där ska "behöva" hända :(

Usch, nej så får man inte göra. Jag får alldeles ont i kroppen av att tänka på det.

Ja du, visst är det ruggigt. Ibland är det en milsvid skillnad på att vara småbarnsförälder och tonårsförälder. Vi har lotsat en av fyra genom tonåren med bara några rejäla gupp under vägen. Nu är nummer två 15 år och susar iväg på sin moppe till skolan varje dag. Hittills utan olyckor. På skolgården finns det ett antal moppebilar (som jag ogillar till det yttersta) och jag ber en stilla bön varje vecka att ingen av sonens kompisar ska börja köra en sådan. För de är minsann rena rama dödsfällorna i mitt tycke.

Det är ännu några år innan jag behöver börja oroa mig för fyllekörningar. Men när den tiden är här så kommer nog sonen att få höra många gånger att han ALDRIG ska åka bil med nån som har druckit bakom ratten. Sen får man hoppas att han också själv inser riskerna. Ibland är han väldigt klok och förståndig men ibland är han värsta tonåringen. Sen funderar jag hur vi ska orka genomleva ytterligare två barns tonårstider efter detta. Med sex års mellanrum, så det tar ju liksom aldrig slut. Det är verkligen fullt schå att vara förälder. Fast visst har det många positiva sidoeffekter också. :)

Uttrycket "Små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer" stämmer nog ganska bra.

Camilla:
Ja. Det är tur att man inte vet vad man har framför sig. Men jag hoppas att barnen den dagen har lite vett mellan öronen och kan säga nej. Och mopobilarna är ju livfarliga! Jag blev så ledsen också förra sommaren då den då sjuttonåriga syrran berättade hur det först dracks öl och sedan körde man iväg med mopobilarna - och folk var helt likgiltiga inför det. Hmm, svårt.

En sak jag tycker min mamma gjorde så bra, var att hon alltdi kom efter oss under veckoslutskvällar. Jag drack för mycket fast jag inte fick, men hon kunde alltid lita på att jag ringde vad som än hände. Och det gjorde jag med, hade huvudet i vessabyttan och hon körde 1h för att komma efter mig. Det är nåt jag vill att mina barn också ska göra, fast de har körkort/moped/vadsomhelst, så tänker jag fara efter dem. Men jag fasar för tonårstiden, jag var rätt hemsk mot mig själv å vill inte att mina barn ska vara det.