Alltså hur gör man då?

Jag, som inte har nåt aning om treåringar, tror att det "rätta" att göra är att konstatera att nu är du arg/besviken, du sku ha velat tömma den och sen bara hålla sig lugn och låta barnet vråla ut sin besvikelse. I alla fall tolka jag en rådgivningspsykologs ord på det sättet, att om saker inte alltid går som tänkt så behöver man inte kompensera det (hon tala nåt om att kompensera inhiberade besök med restaurangbesök). Men, sen sku jag ju nog säkert ha gjort samma sak bara för att få lite lugn.

Man vill ju framför allt ha lugnt:) Och de är ju bra med hjälpredor:)

Michaela:
Det funkar ju med en sån simpel sak som en bestick och diskkorg, att "ge med sig" alltså. Men om barnet håxar på restaurang att det beställt "fel" mat, så går det ju inte bara att beställa in nytt. Hmm, det lär finnas en trotsbok - kanske man skulle läsa den. (Hoppas att detta inte var inledningen på vår trotsera...)

Moa:
Jonej, man får gärna hjälpa till. Sålänge man inte vrålar så mina öron trillar av :)

Ja man ska väl också välja sina strider och inte ta strid om småsaker. Jag ser fram emot trotsålder, vill så läsa böcker om det.