Idag.

Klockan 09 bänkade de sig i bilen. Exakt 11:41 kom vi oss i väg. Det var den tiden det tog att packa i hop alla våra tusen attiraljer som explosionsartat hade spridit ut sig över husets tre våningar medan Thomas tränade och jag vaktade barn som ömsom hoppade trampolin, ömsom äventyrade på vägen och ömsom ammade. Sen åt vi spagettirester från igår och så for vi.

När vi körde över Hessundsbron gäspade Sindre. Sen Marius och så avslutade Celine, och det lade sig en djup och ljuv tystnad. Det var trevligt att igen köra det som var vår stammisrutt under de fyra år vi bodde i Vörå. De sov rekordlänge - nästan ända till Merikarvia. Sedan var det lite pip och gnäll tills vi pausade i Kristinestad. Därefter återstod bara en timme, den alltid sista tröga timmen, innan vi anlände Kolebacken. (Jo, det var ett barn som blev akut skitnödigt på busshållplatsen i Helenelund. Men det kom inget.) På spisen stod stekpannan och stekte plättar och vi öppnade åter våra väskor.

De hade nog tagit ut allt av Annso också. Hon lär ha sovit tre timmar på dagen idag. Kan ha varit en kombination av trötthet och det som du och Celine hade. Hälsa alla på Kolebacken ... här är sååååå tyst. Var idag och tvättade upp mattan som Celinte kissade på :) + några andra mattor. Kanske vi får dem tvättade för sommaren är slut. Kramisar från Pargas

Haha, det var ganska gott sovit det. Trötta barn somnade snabbt här ikväll också. Vi hälsar och vi syns!

Låter som en lyckad resa :).

Hur gammal är Celine ? :)

Hur länge tar det för dej (ungefär) att göra ett sånt här inlägg ?

Anonym:
Celine är 1 år och 10 mån. Och om jag vet vad jag ska skriva så tar ett sånt där inlägg 7 minuter - 2 min bild + 5 min text (dock visste jag inte vad jag skulle skriva, så det tog längre än 7 min).

Vilken mysig blogg du har! :) Jag har faktiskt släktingar i närheten av Jyväskylä :)

Så söt! :) fin blogg förresten :)

klockren bild.