Matresan.
sista bilden var nog bäst... Märks nog vilken bild som är tagen med telefon...
Thomas:
Haha, sitter du där och läser blogg i parken du:) Du har ju fokuserat på råddet i bakgrunden.
Då när jag var liten tyckte rådgivningstanterna att det var ok att hållas vid bröstmjölk eftersom jag växte så bra! Undrar varför vi här i Finland skall strida emot WHOs rekommendationer...
Hanschen:
Ja, jag vet inte. Vår "tant" är väldigt "matintresserad" (i och för sig har det varit väldigt mycket "va, har har inte fått potatis än heller? från andra håll också på sistone) och det har varit mycket matprat redan från tidig ålder. Nu har jag ju själv koll och vet vad jag vill, men visst kunde hon uppmuntra amning ända till sex månaders ålder.
Härliga bilder! Hur har ert "finger-ätandet" fungerat annars? Har ni prövat på många olika maträtter redan? Vi ska använda den metoden bara flickan lite växer,så vi är också en av dem som tänker amma i hela sex månader och klite därpå!:D Du funderade tidigare hur man gör med gröten,så hur har ni gjort? Åtminstone ser den smaskig ut enligt Sindre:) Sen undrade jag en grej här redan tidigare men har int kommit ihåg att fråga; då ni går ut så hur väljer du mellan sjalen och manducan? Dvs.vid vilka tillfällen tar du Sindre i sjalen och när i manducan? Trivs han bättre i någondera? Vi har varit nöjda med manducan,den har betalat sej tillbaka många gånger då man har fått shoppa i lugn och ro!
Det är intressant detdär med rådgivningstanter och mat. Jag helammade till 6 månader men min "tant" vågade inget säga då jag är barnmorska. Hahaaa!
Vad har hänt med rekommendationen "helamning till sex månaders ålder"? Kanske det är er "tant" som behöver upplysas, inte ni?
Haha, precis sån där min hade Edvin första gången han smaka på blåbärsgröt. Och den där potatisen som är nerkladdad på matstolen, den är härlig när man glömmer (orkar) torka av genast :) Det är nog mycket bekvämare då de bara dricker mjölk.
Sari:
Nä, egentligen har han inte fått mer än det på bilderna ovan. Kokade morotsstavar, klyftad potatis, gurkstavar och bladselleri. Gröten prövade vi första gången på eftermiddagen (med hela blåbär) som Thomas matade, så även den mosade bananen från en annan dag. Jag har tänkt helamma hela den här månaden till slut, eftersom vi ska vara på resande fot resten av juli, men sen köra i gång ordentligt i augusti. Det har hänt mycket i hand/mun/ögonmotorik den senaste veckan, och ett par veckor till kommer ju att underlätta ännu mer. Och manduca/sjal. Jag använder ca. 50/50. Eller jag använder kanske mer sjal och Thomas mer manduca. Och jag väljer mest enligt humör :) Fast om vi ska någonstans tar jag oftast manducan, så att jag inte behöver knyta med tygändorna hängandes på smutsig mark. Och han trivs nog lika bra i båda. Sjalen ger förstås beroende på knytning mer "utsikt", men då är det också lite mer "svajigt" om jag knyter hans händer "fritt".
Emma:
Det är väl intressant med rådgivningstanter överlag. Och de ska ju inget annat än rådgiva - vilket de ju mestadels gör, men för mig har rådgivningarna - speciellt nu med Sindre, mest känts som ett nödvändigt ont, och det skulle gärna ha fått sätta våra resurser på någon annan.
Nina 1:
Antagligen är det för att amningen är så himla känslig och det är hennes sätt att komma emot. Men vi ska se vad hon (eller det är väl förmodligen någon vikarie) säger i morgon. :)
Nina 2:
Jaa, skulle det inte vara för potatisen, men han har vält Celines fulla mjölkglas här två dagar i rad. Räcks man inte till det, så kan man ju dra i duken. Suck.
Skippa duken, vetja! ;-)
Gällande rådgivningen så tänkte jag själv gå mera sällan dit med nästa barn.. tror man inte behöver samma stöd då längre.
Jag tyckte det var "nästan" jobbigt, men visst roligt och spännande då Freja skulle börja bekanta sig med "riktig mat". Fick värsta prestations ångesten, typ vad om hon int äter? (Då kompisen åt redan frukost,luch,mellanmål,middag, kvällsmat och hela burksortimentet). Freja började smaka vid 6mån, åt hela portioner och alla måltider vid kanske 8-9 mån, burkar sällan. Tyckte det gick jätte långsamt och att jag måste förklara mig om hennes matvanor till andra, typ varför jag ammat till 6mån, varför jag int ger burkar. Många himlade med ögonen.
Nu har jag mera inställningen att barnet äter just så mycket det vill ha och att det nog "lär sig äta" förr eller senare. Och bryr mig inte vad andra tänker eller jämför med andra barn.
Rådgivningstanten pratade inte om mat, först vid 6 mån. Dom e så olika.
Hoppas ni har nån trevlig vikarie i morgon. Rådgivningen borde fungera mera som om att man själv tar kontakt med dem då man upplever att man behöver råd och hjälp.
Men för många säkert guldvärd och till stor hjälp.
Freja har så trevlig tant att det är roligt att fara dit, och sen är det 200m från dörr till dörr.
oj, det blev långt. :-)
Herregud vilka härliga bilder, jag har skrattat mig halvt fördärvad här. Hoppas tragglandet går bra ;)
Han ser lite skeptisk ut tycker jag :) hahaha härliga bilder!
Stor bebis ni har, vår dotter är 1,7 år å väger nu ca 9,5 kg, men hon har hela tiden varit liten å inte alls gillat mat..njuter av att få se bilderna du sätter de är ju bara för härliga ;)
Sådär annars bara så började jag fundera på en sak . Vad heter stilen du använder på rubrikerna ? (:
Jag har löst bordduksproblemet genom att stansa fast en vaxduk i bordets undre sida. ;)
Alldeles underbara miner! Det tog inte länge innan vårt matvrak lärde sig gilla mat. Vi matar nog mos till honom, mycket burkar också, för han skriker redan nu ofta åt en att det ska gå snabbare där med skeden. Han älskar att sitta vid matbordet med familjen. Då han ätit brukar jag ge plockmat han sedan får pillra med medan jag får äta min mat "ifred". :)
Malin:
Det bästa just med när man får flera barn, är att man själv har den där erfarenheten som man saknar med första barnet - och man vågar lita mer på sin instinkt och gå den där egna vägen. Bara det där med maten, så ser jag ju att Sindre växer, är nöjd och mår bra. Samtidigt vet man att de inte svälter ihjäl fastän de inte skulle äta någon dag och att de nog äter när de blir tillräckligt hungriga. Men det är väl så det måste vara ändå - någonstans måste man ju börja. Och vi hade nog vår vanliga "tant", men jag pratade och hon lyssnade och nu behöver vi först dit om tre månader :)
Caroline:
Tack. Förmodligen kommer det inte så mycket vikt längre och snart börjar han krypa också. Fast han är rejält tyngre än vad Marius och Celine var i motsvarande ålder - men då har de inte ammat lika mycket heller.
Olivia:
Nu frågade du svårt! Kan det vara så att det är helt vanlig, simpel arial?
Melli:
Det kunde man i och för sig göra. Jag tror det kommer att gå jättebra med maten här också, eftersom han visar stort intresse redan nu. Och på rdg sa de, att vi i princip kunde börja ge allt direkt nu och inte ha någon 2 månaders inkörningsperiod med bara grönsaker och frukt, så i princip kan vi väl börja ge våran mat utan salt och större mängder mjölk.
- Glöm inte att prenumerera på min blogg via Bloglovin!