Ut på dörr.

På eftermiddagen premiärade vi äntligen med frisk luft sådär riktigt på riktigt och förutom att jag kände mig höggravid igen, så fungerade sjalförfarandet över förväntan. En pulka torde också ha varit ett bättre åkdon än vagnen i nysnön - om inte något pucko skulle ha stulit vår röda. I morgon får den lilla för första gången smaka på den österbottniska havsluften då vi åker till Molpe.

Hei, hienoa että vauva mahtui liinassa takin alle ;)

Härligt, sjalandet går lättare och lättare ju mer man håller på. Med trikåsjal ska man knyta hårdare än man tror så sitter den bra. Blir det för hårt så går det att töja lite allt eftersom.

Föredrar du sjal framför manducan på en nyfödd?

Mia:
No katsotaan miten kauan se mahtuu takin alla... Laitoimme hänet keittiövaalle tänään ja viikkossa oli tullut 500 grammaa painoa, eli jos sama homma jatkuu, niin hän ei mahdu enää monta viikkoa :)

Amanda:
Jo, det är lite knepigt faktiskt att få den tillräckligt spänd. Och den "lösar nog till sig" om man bär länge.

Petra:
Jag har faktiskt inte prövat manducan än, för jag har mest burit i vagga hittills. Men jag tror inte jag skaffar någon vävd sjal sen när han "växer ur" trikåsjalen, utan fortsätter med manducan.

Jag gillar den sista bilden! Gud så fin.

Vilka söta mössor de har!

Det är det bästa med gravidjacka, att man får plats med en sjalbebis under! För mig gick det fortare än jag trodde att bli haj på sjalandet, idag är Svante dryga året och jag har honom i sjal varje dag :)

Petra - jag kan säga att jag föredrar sjal mot manduca jämt, trots att manducan är såpass bra! Avlastningen är så oerhört mycket större med sjal än vilken sele man än har :)

Jag beundrar dig verkligen. Du är en riktig stålmorsa. Själv tycker jag att jag har fullt upp med en 1 1/2 åring. : )