Söndagen.

Idag skulle vi på julmarknad. Vi skulle dricka glögg, spatsera omkring bland allt julkrääsä, trängas med andra marknadsbesökare men insupa lite julstämning och juldofter samt lyssna på Bjällerklang på finska. Om det inte hade varit för att samtliga Ramstedtare somnade och huset var alldeles stilla i över tre timmar och marknaden var slut när en efter en äntligen vaknade till liv. Fast det var förmodligen det bästa som kunde ske den här veckan.

I stället lade jag ut ett bauta Ikeaklädskåp som jag trodde redan levt sitt liv, på internet. I sex minuter hann annonsen synas på nätet före det hade hittat en köpare. Och det blev bråttom att börja fylla lådor och väskor och det där med att ingenting onödigt kommer in över tröskeln i nya huset fanns inte i tankarna när jag högvis tråmade ner gamla dukar, fula träningskläder och vikta lakan omvartannat i sportväskorna. Men underbara människor som kom och skruvade ner skåpet i sjuttiosju delar, tog det med sig och dessutom betalade för sig. Det om något var en bekymmersfri Ikeaaffär.

Då vi flyttade för snart två år sedan så sorterade jag allt och slängde kallt allting som var ens lite trasigt. Ett loppisbord fylldes och tömdes lika snabbt. Nu ska vi flytta snart igen och jag förstår inte hur vi på så kort tid som 2 år hunnit samla på oss så mycket skräp igen. Hur har vi haft tid för det?! Så nu blir det samma sak igen, ganska tragiskt då man tänker på det.
Lycka till med flytten, det blir säkert skönt att få en egen gård åt barnen. Vi går i motsatt riktning och säljer vårt nyrenoverade hus på landet med den totalt barnvänliga bakgården och siktar in oss på en lägenhet i (relativt) centrala Vasa istället. :)

Vad har ni på gång nu? Ska någon av er studera? När då? Hur känns det att flytta till lägenhet?

Vi är väl lite av två rastlösa själar , det här blir femte flytten på 4 år. En av de störta anledningarna är nog ändå att vi verkligen behöver få börja om på ny sida, vi har så många tunga och jobbiga minnen här. De första månaderna efter Iris diabetesdiagnos och en skrikig spädis som inte sov på nätterna var ett rent helvete så det vill vi lämna bakom oss. Min sambo är egenföretagare och har nyligen startat ett nytt företag och ett kontor i Vasa var i planera så vi kör till redan nu. Jag ska studera om några år, men inte ännu.

Det ska bli roligt att vara hemmamamma i en lite större stad, att kunna gå ut genom dörren och se lite mer liv och rörelse. Sen blir det säkert lika skönt att flytta ut till landet igen, det tvivlar jag inte på. Det ska bli så skönt att slippa jobba med snö och gräs, att bara ringa ett samtal om något krånglar. Jag är lite orolig för att grannarna kommer att hata oss, en 3-åring och en 1-åring har ju en del ljud ändå, speciellt de som är vana att få ha så mycket ljud de vill.
Men alla borde nog våga ta steget och göra något annorlunda medans man inte "sitter fast" med barnens skola eller liknande. Och trivs man inte så är det ju inte så svårt att ändra på det :)

Ja, ni har nog inte haft det lätt det senaste året och jag lyfter verkligen på hatten åt er båda. Men vad spännande ändå att ni väljer att byta och flytta - och det kommer säkert att bli bra, om inte annat så förnöjer ju variation. Och det som jag tycker är allra största fördelen med mina studier och Thomas egna företag, är ju att vi ändå är väldigt fria. Det kommer jag att sakna mest när jag börjar jobba (eller barnen börjar i skolan) - att kunna komma och gå som "man vill".

Och grannarna står säkert ut. Jag har nog så många gånger tänkt på våra grannar också, men sist och slutligen är det inte frågan om så många timmar, eftersom vi är ute på förmiddagen, sen sover de middag, sen går vi oftast ut och så går de och sover till natten. Men all lycka till er.

Vilken härlig bild på randiga färgglada söta ben! Vad glad man blir när man ser sådant här :)
KRam Linda

Tydligen tog det på krafterna med både simning och gäster i lördags :) Ni var väl förtjänta av en 3 timmars tupplur. Tack för senast!