Den här veckan.
Sorry, att jag är enformig. Men hej från bilen. Vädret i Saarijärvi är växlande molnighet, gulnande björklöv och femton grader varmt. Det är hiskeligt mycket trafik för att vara en helt vanlig tisdagsmiddag (?). Vi hade första pisspausen tio minuter efter start. Nu sover barnen, men de kommer att vakna som vanligt i rondellen i Kyyjärvi. Jag är också trött, men brukar inte sova i bilen, efter att vi var i en bilolycka när jag var sjutton. Vi lyssnar på radio Nova och sitter försjunkna i tystnaden.
Jag är uppspelt över att få träffa lilla Mette. Vi kommer att vara elva personer i Kolebackhuset. Vi ska också träffa hussäljarna och gå genom vårt Hus. Vi ska titta på matbord och beställa om vi hittar något vi tycker om. Sen ska vi säkert göra massor med andra saker också.
Det låter som det blir mycket trevligt :)
Ha så roligt och va kul att få träff lilltjejen :) En sak vill fråga..Då ni börja vänt celine,fick ni enbart positivta reaktioner eller ? vi väntar tillökning och de flesta nära e glada för vår skull och inte speciellt förvånade..men så finns de dehär personerna som pratar bakom ens rygg..Hur ska de orka med en till?ska hon inte jobba emellan? jaa-a..sånt där..det känns som om man måste förklara sig för att man vill ha ett till barn och har turen att få ge sitt barn ett syskon..jag blir så less.Dessutom har jag hunnit jobba före vi fick å har inte bråttom tillbaka ..nu får jag ju dessutom samma mammapeng som med första eftersom vi får igen före h*n e 3år.jag trivs hemma..och vill vara hemma..och för oss funkar det bra ekonomiskt men måste jag ge folk en förklaring för det för att de ska sluta prata skit??.kanske du har något uppiggande åt mig som svar? kanske ja bara överreagerar..men sånt här stör mig så..
Gladamamsen:
Äh, vad tråkigt med pruttiga människor. Och säkerligen pratades det bakom våra ryggar också, någon kommenterade nog också om vi inte visste var preventivmedel var. Men vad fasen, ingen annan än vi behöver ta hand om våra barn! Ingen annan behöver byta deras blöjor och ingen annan behöver mata dem på natten. Många påpekade också hur jobbigt det säkert kommer att bli (det hör jag fortfarande flera gånger i veckan "är det inte jobbigt?"). Jag har dock slutat ödsla energi på vad andra tycker och tänker om ditt och datt, det räcker med att hålla reda på sitt egna. Grattis till pyret i magen!
Vilket mysigt hus....
- Glöm inte att prenumerera på min blogg via Bloglovin!