Ikväll ska det ske.

Nu har vi haft palaver. Och bestämt oss. Bara syrran vaknar ska vi åka till det stora, amerikanska varuhuset som suger pengar ur barnfamiljerna. Celine ska få en docksäng för pengarna som gamlamormodern skickade till födelsedagen (hon hade sytt alla sängkläder). Marius ska få köpa valfri sak. Och betala med sina tuttar. Vi diskuterar detta så noga och pedagogiskt det nu går med en tvååring. Och än så länge mmm:ar han och är med på noterna. Celine fattar ingenting och hamnar bara att gilla läget. Jag själv blir nog tvungen att ladda med öronproppar och choklad för att överleva kvällen.

Våran 2 ½ -åring har också tutt ännu och vi tänker inte ta bort den ännu. Han ger dem snällt bort utan problem alltid. Men före 3-års dagen skall de bort. En annan kille i samma ålder togs tutten bort i somras och nu går han istället och har en blöt trasa i munnen eller en leksak. Sugbehovet tycks finnas kvar där.

Marius suger ju han också. Hela tiden, medan han sover. Men jag är så trött på att strida med honom på dagen. Jag vill inte att han ska ha tutt då. Och alltid hittar han nån och ibland orkar jag inte annat än låta honom hållas (som t.ex. igår). Och han borde inte ha den alls dagtid då han redan är sen i talet.

Och jag vill verkligen inte ha tre tuttbarn om några månader. Även om jag inte alls har något emot tuttanvändadet (förutom avvänjningen) ;)

Matheo var ett år och två månader när vi sluta, så Celine blir säkert en lätt match. Och skitbra att ni gör en byteshandel med Marius, då har ni alltid en förklaring! Tuttarna är i butiken, för du köpte en apa. Skickligt!

Ni gör säkert klokt i att ta i med hårdhanskarna i god tid före babyn kommer. Sen kommer det ju en period av kaos då man inte har extra krafter eller tid för bråk om tuttar. Dessutom kommer 3-års trotset emot...
Vi har haft sån tur att pojkarna utan desto större protester minskat o slutat med tuttarna då de varit i 2-årsåldern. Första pojken slutade då han blev storebror och tyckte det var en baby-tutt.
Vår dotter har aldrig tagit tutt, vilket i o för sej varit skönt, men babyn jag väntar nu ska jag nog försöka vänja vid tutt för om bröstet är alternativet så e valet ganska enkelt...

Jag undrar just när vi ska sluta... Har ju en 1 årig flicka och hon e inte alls så beroende. Sover utan tutt och vill mest ha den när hon vill mysa i famnen en stund. Säger man att hon ska ge bort den så gör hon det! Undrar dock om det hela kan utecklas till ett större beroende, har Marius alltid varit lika kär i sin tutt?
Lycka till :)

Marius har nog alltid varit en stortuttare och hade enormt sugbehov redan från första dagen i livet. Celine har tuttat när hon sovit, men inte mer än det.

Nu har vi bytt bort tuttarna. Celine kör sitt första skrikrace då hon ska powernappa, och grannkärringen får igen för sitt borrande.

låsa in Mio när hon blir större går nog gärna hennes pappa med på, haha!

men, de där grod-brallorna tänkte jag buda på på tradera (om det nu e samma) tur vi inte slogs om dom ;-)

ska bli kul att se hur det går med tuttarna, håller tummarna. Mio har också tutte när hon ska sova och har blivit ännu mer kär i både tutten å snutten sen lillebror kom.. innan hon blir tre ska den bort iaf.