Den finaste ryssungen

Vi såg nästan inte ögonen i Marius längre. Och varje gång jag har tagit fram saxen har han skrikit "pippa, neeej!". Men i helgen hade vi ändå en strid. Det krävdes en farmor, en faster, en mamma, en bok och en glass för att få till några fåtal klipp och som resulterade i en ryssungelook. Men det må vara snett, vint och ojämt - de finaste ögonen syns i alla fall igen.

Gud så söt han är!! Han passade ju skitbra i den där frisyren!!

Det var ett Tamron objektiv jag hade, minns inte vad det hette nu på rak arm men det var dyrt så in i norden och väldigt svårt att använda så jag gav upp och sålde det vilket jag ångrar nu. Har köpt ett nytt kamerahus nu så skulle vara roligt att haft kvar det. Dock trivs jag mycket bättre med mitt nya objektiv Canon EF 50/1,8 :) Det är fantastiskt! :)

Vi tog Heffaklumpen till en riktig frissa för första gången för nån vecka sen. För han var också helt hopplös att klippa hemma. Fast jag är inte helt övertygad vad gäller slutresultatet ännu. Jag saknar det långa håret i nacken. Men hår har ju en tendens att växa ut igen! Tur det. :)

Marius verkar ha betydligt tjockare hår än vår minsting och klart att han är jättefin som nyklippt! :)

Vi var ju också till riktig frissa en gång, i februari. Och då gick det relativt bra. Men jag saknade det långa rufset och lockarna i nacken jättemycket så därför har vi inte gått till någon frissa efter det. Marius har massor med hår och därför vore det ändå bra att få det urtunnat, men när en annan vrålar AAAAJ i högan sky samtidigt som han ålar sig och har båda händerna i huvudet för att skydda sig själv, så är det inte det lättaste. =)