Det är tur att man inte vet hur mycket jobb det är att ställa till ett bröllop förrän man står där. För det är ett sjuhelsikes arbete. Och speciellt på två små yra knattar. Ett femtontal släktingar och vänner har hjälpt oss nonstop från morgon till kväll (de andra håller fortfarande på men vi fick portförbud). Men nu är allt så fint och så vackert att jag inte ens tvivlar på att det blir en bra dag i morgon. Vi skall nu, förväntansfulla, pirriga, lyckliga och trötta krypa ner under täcket och se framemot vår stora dag.