Varpå vi ofta möts av fascination och ett regn av frågor. Jag försöker ändå att inte bräka på, på värsta dialekten i lekparkerna så att de andra skall ha en möjlighet att förstå att det är svenska vi pratar. Jag har nämligen fått otaliga frågor ifall det är norska, danska, estniska och till och med isländska och holländska vi talar. Och ibland förklarar föräldrarna åt barnen att vi är utlänningar.

Fotnot:

Och om någon helt har fallit av kärran så förklarar jag ytterligare än gång, att jag är en finlandssvensk, bosatt i en finsk stad vid namn Jyväskylä.