Två föräldrar, två barn och två pulkor, möjliggör skidutflykt i vårsolen. Men dagens nio plusgrader gjorde det hela ganska tungdraget och resulterade i en inte alltför lång tur.
Marius har lärt sig ett nytt ord till de övriga fem i samlingen! Han kan säga NEJ NEJ! Så nu är det ännu lättare att kommunicera om pottan. När man frågar om han behöver pissa så säger han antingen nej nej eller så kliar han sig på snoppen (vilket betyder ja, att han skall pissa).
Det är, eller i alla fall var, tänkt att barnen skall dela rum. Och eftersom vi inte har några mörkläggningsgardiner i vårt sovrum och Celine tycker att det är morgon klockan fem, så tänkte vi att vi provar flytta in henne med Marius.
Det blev till piss och ingenting. Vi flyttade in spjälsängen, Celine somnade som vanligt lite före sju och allt var frid och fröjd. Tills storebrorsan skulle gå och sova då. Han kröp också ner som vanligt under täcket, vi sa nati nati och vi stängde dörren. Tystnaden lade sig och pappan stod vakt utanför dörren - beredd att rycka in.
Några minuter senare hördes ett vråltjut från Celine inifrån rummet. Pappan rusade in och där stod Marius på en yrvaken Celine och hade tagit hennes tutt. Vi prövade igen och igen och igen med samma resultat. Sedan tog vi i varsin gavel på spjälsängen och stegade tillbaka till vårt sovrum. Misslyckad operation utförd.
Efter att ha läst om The garden collection på sjuhundrasjutton bloggar de senaste två veckorna, så var jag ju tvungen att masa mig till H&M för att begrunda fenomenet. Och precis som det stått på de flesta av de sjuhundrasjutton bloggarna, så var det mesta sold out. Speciellt i min nya, smärta storlek. Så när jag äntligen hittade ett linne i rätt storlek så kändes som om jag inte hade några andra alternativ att köpa det. Bara för att jag skulle få känna samhörighet och ta klivet in bland de andra the garden collection-bloggarna. Så nu har jag också ett linne som tusentals andra har. Häftigt va?
Alla intresserar sig för olika typ av inlägg. En del föredrar bilder, andra text. En del intresserar sig för shoppingtips, andra för loppisfynd. Och även om ullbyxor knappast intresserar den stora majoriteten, så tänker jag ändå visa de fyra par i tre modeller som kom på posten igår och som min mormor har stickat åt Celine. För jag lyckades faktiskt ragga nya läsare i och med övergången till tygblöjor också. Dessa stickade i Lima-garn och är i tillsvidare testning.
Med tanke på att vi inom snar framtid byter slaskig vår mot sandstränder började jag inventera barnens klädskåp. Marius alla sommarkläder från ifjol passade, men dessvärre är de tilltänkta vår- och sommarskorna på gränsen för små (Molo Cubacars - strl. 24). De passar nu, men inte längre i sommar, så de kommer förmodligen att hamna på bloppisbloggen. Synd så det förslår. Så nu skall jag ta en shoppingrunda på nätet i jakt på ett par skor, en bikini och ett par kortärmade bodys. Trevligt nöje i kvällssoffan.
Om drygt två veckor åker vi till Mallorca. Vi åker med Tjäreborg och bilden är också lånad därifrån.
Efter att pappan misslyckats totalt i säsongens sista tävling och i övrigt var ganska nedslagen efter en miserabel säsong, så bokade vi semesterresa igår kväll. Om bara två och en halv vecka bär det i väg till Mallorca och jag längtar redan ihjäl mig. Idag fixade vi således ett pass åt Celine.
Det torde inte vara jättevarmt på Mallorca i mitten av april, men dagstemperaturen borde ändå ligga kring 19-20 och vattentemperaturen kring 15 grader. Å andra sidan skulle samma resa ha varit 500-600 euro dyrare om vi skulle ha åkt i maj efter att Marius har fyllt två.
Detta får kallas vår bröllopsresa. Hurra, hurra, hurra!
Äter. Kakan vi bakade igår. Lite till och lite till. Jag brukar inte vara särskilt förtjust i kakor med frukt men denna överraskade. Hojta om någon är intresserad av recptet, detta är taget ur en kakbok.
Detta är alltså hon som tycker att det är totalt onödigt att sova på dagen. Hon har något konstigt fnysande för sig och därför ser hon ut som hon gör.
.
Det blir en våt vår. Galonisar och stövlar har aldrig varit en bättre investering. Marius rundade varenda vattenpott han såg idag. Ömsom låg han på rygg, ömsom på mage.
.
Ungarna gungade ikapp i parken.
.
Celine tyckte det var det roligaste hon gjort i hela sitt liv och höll på att skratta ihjäl sig.
.
Marius pratade med mostrarna och fick glädjefnatt. Undrar vad som sades i andra sidan luren.
.
Sedan blev jag sugen på något gott och jag och Marius rörde ihop till en päronkaka. Efteråt satt han en halvtimme och skrapade skålen. En annan typ av finmotorisk träning.
.
Celine kom ålandes till köket hon också. Satte sig upp efter väggen och sket.
Jag kan bli så frustrerad på min dotter. Hon som är sex månader och vaknade 04:59 i morse. Hon som var vaken i sju timmar, sov en halvtimme och nu röjer järnet igen. Herre min skapare.
Marius kunde inte ha gjort en mer beskrivande bild av denna lördag. Det är grått, grått, grått och vått, vått, vått. Och ganska tråkigt. Men eftersom vi har varit uppe sedan 04:59 så skall snart ungarna på sin middagsvila och på eftermiddagen skall vi rycka upp oss.
Denna gång var det Agnieszka som roffar åt sig ett presentkort till butiken Krumelur. Maila mig granqvist.eva@hotmail.com för vidare anvisningar.Tack till er alla.
Eftersom det verkar som om den nya väckningstiden har kommit för att bestå här i huset, finns det inga andra alternativ än att gå och sova nu. Klockan fem i morgon bitti är det alltså väckning. Godnatt.
Mitt bästa vårtecken idag; två yrkesstuderande pojkar har förirrat sig till konstgräsplanen i t-skjorta. Det var ju ändå sex plusgrader.
'
Men att våren skulle stå nära är ändå att ta i.
Vi invigde ändå vårhalaren idag - ett av mina bättre loppisfynd någonsin. En Reimatec-halare, i vad jag skulle kalla nyskick, för femton euros. Även gummistövlarna åkte på för första gången sedan november.
Hela vägen hem, en promenad på en halvtimme, höll Marius Celine i handen. Det var sol, det var värme, det var fredag, jag hade vita tulpaner under vagnen och jag var alldeles löjligt glad.
Jag fick en fråga om jag inte kunde skriva ett "noll koll" -inlägg om tygblöjor. Jag själv hade noll koll för några veckor sedan och stod som ett frågetecken när jag skulle ha mina första blöjor. Jag är alltså allt annat än erfaren, men nybörjarfakta kan jag i alla fall ge er.
Blöjan ovan säljs HÄR. Den är speciellt utformad för nattbruk och åt bebisar som pissar mycket. Själva inläggen är fastknäppta i blöjan som man viker ihop. Denna torkar mycket snabbt. En såkallad innerblöja har ingen fuktspärr, vilket betyder att själva tyget blir fuktigt rakt igenom. Därför skall man använda dessa tillsammans med ullbyxor eller blöjbyxor - ett tunt skalhölje som inte släpper fukten igenom.
Detta är en annan typ av innerblöja som jag beställde av Emiliten. I denna finns det en ficka bak vari ett uppsugningsinlägg är fastsytt. Dessutom kan man vid behov lägga in ytterligare sugdelar. Denna tar lite längre tid att torka och den torkar snabbast ut och in. Denna använder man också med ullbyxor eller blöjbyxorna som finns på den tidigare bilden.
Ullbyxorna har min mormor stickat och fler är på kommande. Dessa är för stora men kommer att valkas ihop vartefter användning. För bästa resultat så skall garn i 100% ull användas. Ullbyxorna behöver inte tvättas trots att de blir fuktiga - häng ut dem på vädring.
Detta är en mycket enkel blöja och är som vilken Pampers eller Libero -blöja som helst. Den finns bara i en storlek och man justerar storleken enligt knapparna. Dock är den förmodligen för stor åt alldeles nyfödda. Man lägger inlägget (som ingår i blöjan) i fickan och sen är den klar för användning. Smidig och lätt, läcker sällan. Denna typ av blöjor använder vi åt både Marius och Celine på natten. BumGenius-blöjan är härifrån.
Inlägg som man kan fylla på i de så kallade fickblöjorna enligt behov. Celine är en riktigt mjölkdrickare och skulle kunna leva på ersättning om hon fick. Hon pissar således också massor. Jag har inte prövat så många olika inlägg, men jag tycker bambu är jättebra - mjukt med bra uppsugningsförmåga. Dock torkar bambu ganska långsamt.
Utöver detta finns också all-in-one -blöjor, vilket betyder att alla delar är fastsydda i blöjan. Blöjor finns också i olika storlekar samt one size, och går ofta enligt hur mycket barnet väger. Celine använder storlek M och vi kommer förmodligen att kunna använda dessa ända tills hon slutar med blöja, ty Marius använder hennes blöjor även till natten.
Alla blöjor tvättas i 60 grader oberoende färger. Jag har en hink med en stor tvättpåse i. När Celine har kakkat, vinkar jag skiten i wc-byttan och vid behov spolar jag av den med handduschen direkt i wc:n. På kvällen lyfter jag bara tvättpåsen direkt i tvättmaskin (utan att sätta fast den) och så faller blöjorna ut av sig själva. Man behöver alltså inte alls vidröra blöjorna. Om det luktar? Nej, vanliga blöjor luktar helt klart mera.
Fråga om något förblev oklart. Det blev en evighetslång utredning.
Har du något du önskar att jag skall skriva om? Kommentera eller maila granqvist.eva@hotmail.com
Det var egentligen i Hannahs blogg som jag fick nys om denna serie, eftersom det är år och dagar sedan jag har gått i porslins- och glashyllorna i affärerna. Men den är så fin, så fin, så fin! HÄR finns delarna var för sig.
12:10 Jag sätter mig vid datorn. Bloggar det första inlägget och går igenom bilder. Thomas kommer hem från träning.
12:45 Celine vaknar – hon har sovit en halvtimme. Skiter – fjärde gången idag.
13:10 Dricker kaffe, äter glass. Celine dricker en mjölkflaska
13:30 Marius vaknar. Han äter mellanmål. Vi gör ingenting speciellt. Plockar, hänger en tvätt och startar en ny.
Brottningsmatch pågår
15:00 Vi går ut. Först till skidcentret och rutschar. Sen promenerar vi, tittar på lyftkranar och traktorer.
Marius rutschar, Celine tittar på i vagnen.
Byggarbetsplatser är fascinerande. Där kan vi stå och titta i evigheter tycker Marius.
16:05 Yes. Celine somnar äntligen i vagnen. En halvtimme såklart.
Celine sover sin sista halvtimmesnap för dagen. Hon lyckas skrapa ihop en och en halvtimme sammanlagt.
16:45 Vi kommer in igen. Pappan har städat lägenheten i toppskick medan vi var ute. Vi värmer rester åt ungarna, ty kylskåpet är fortfarande tomt. Celine skiter för femte gången idag. Suck.
17:10 Jag far till affären och handlar för helgen. Thomas åker på tävling imorgon bitti och jag har ingen bil.
17:45 Kommer hem igen. Marius är full i fan och bara busar. Celine är hungrig igen. Och jag och Thomas är hungriga. Kokar gröt och gör en megaform med kycklingpasta.
Marius hjälper till att plocka upp matkassarna. Barrumpad som alltid inomhus.
18:30 Surprise. Celine kakkar. Dagens sjätte och sista skitblöja. Räknar snabbt ut, att i den där takten har vi in alla de tygblöjor som jag införskaffat de senaste veckorna, intjänade på tre månader.
18:40 Pyjamas på och i säng för Celine. Vi slukar i oss mat samtidigt som Marius tittar på Bolibompa.
18:55 Nati, nati Marius.
19:00 Startar dagens tredje tvättmaskin, denna gång med dagens blöjor. Min rygg är fortfarande kaputt och Thomas knakar den och lägger tens.
19:30 Jag påbörjar detta inlägg. Förutom att hänga en tvätt, tänker jag inte göra ett skvatt mera idag.
05:05 Celine gör morgon. Suck, det är min morgon. Springer fort som attan till köket och värmer en mjölkflaska så att hon inte hinner väcka Marius
05:23 Celine kakkar. Samtidigt gnuggar hon i ögonen och en förhoppning om att hon kanske somnar om när hon får en ny blöja finns.
05:40 Hon ligger glad i hågen och leker i sin säng med leksaksförrådet som finns där. Hon börjar dock bli högljudd så jag går upp med henne. Hon börjar åla runt golvet, jag sätter på datorn.
05:55 Marius vaknar, sätter sig på pottan. Celine skiter ner sig igen. Tittar på Byggare Bob på finska – Barnkanalen börjas ju visas först halv sju.
06:30 Marius äter smörgås och dricker mjölk, Celine äter gröt. Därefter går de båda till Marius rum och leker och jag sätter mig och äter frukost i lugn och ro och läser tidningen.
Min frukost. Tomt i kylskåpet och vi får äta bröd med smör.
07.15 Marius går och väcker pappa.
07:30 Småplock. Vika kläder, plocka ur och i diskmaskin. Starta en tvättmaskin.
08:15 Celine går och sova. Sover en halvtimme.
Jag böjer ögonfransarna och kletar mascara på dem. Marius är inte sen med att göra detsamma.
08:45 Klär på ungarna. Celine dricker en vällingflaska. Jag läser bloggar, svarar på ett mail och några kommentarer.
09:10 Celine skiter dagens tredje lass. Byter och klär på ytterkläderna. Pappan går och vallar en massa skidor, sedan far han och träna.
09:25 Sitter i bilen på väg till öppna dagiset
10:00 Lek för hela slanten. Celine ålar runt golvet.
Marius och Valtteri leker.
11:00 Lunch på dagis. Marius springer mest runt. Han är bekymrad över alla andras mat och bullarna på bänken. Till sist äter han några matskeder.
11:35 Påklädning och hemfärd.
11:50 Hemma. Marius går på pottan och Celine får ny blöja innan sängen.
Förresten, så har jag typ slutat amma. Det bara blev så. Först så blev mjölkstrålen allt tunnare. Sen slutade Celine äta om nätterna och helt plötsligt insåg jag att jag inte ammat på ett par dagar. Men det var kanske tur, för jag kan dra ner jeansen utan att knäppa upp knapparna.
Och som Peppe skriver - så tappar man helt plötsligt insikten för vad som är okej att blogga om efter att man har fött barn. Så jag kan inte annat än hålla med och låta mig att fascineras av kroppsförändringarna. Efter att ha upplevt Dolly Parton-chocken, så är jag rätt nöjd över de ihopskrumpna hängpattarna.
För att intesvartmåla mitt eget landsfolk helt, skall jag tillägga att vi omges av alldeles underbara människor varje dag, som är finnar. Icke trångsynta finnar.
Och ni skall veta att vi är ett exotisk minoritet här i stan. Flera gånger varje vecka hamnar jag förklara åt barn och föräldrar på diverse aktiviteter "att jo, vårt modersmål är svenska, men vi kommer inte från Sverige, att vi alltid har pratat svenska hemma och att vi alltid kommer att tala svenska hemma".
Varpå vi ofta möts av fascination och ett regn av frågor. Jag försöker ändå att inte bräka på, på värsta dialekten i lekparkerna så att de andra skall ha en möjlighet att förstå att det är svenska vi pratar. Jag har nämligen fått otaliga frågor ifall det är norska, danska, estniska och till och med isländska och holländska vi talar. Och ibland förklarar föräldrarna åt barnen att vi är utlänningar.
Fotnot:
Och om någon helt har fallit av kärran så förklarar jag ytterligare än gång, att jag är en finlandssvensk, bosatt i en finsk stad vid namn Jyväskylä.
Vi skulle vilja fara på resa. Nu. Till Alcudia på Mallorca har vi bestämt. Inkommande helg har Thomas de sista tävlingarna för säsongen. En intensiv skidsäsong som hållit på utan ett enda ledigt veckoslut sedan i mitten av oktober. April och maj är de lugnaste månaderna på året. Helst skulle vi vilja åka nu i april, eftersom maj kommer att fyllas med bröllopsförberedelser. Men vi vet ju inte när vår möhippa respektive svensexa är. Och sen i maj fyller Marius två och resan blir rejält dyrare.
Ni vet ju att nödcentraler skall slås ihop och att Jyväskylä skall slås ihop med Vasa. Och att nödcentralen skall finnas i Vasa.
Varje morgon när man öppnar lokaltidningen känner man sig som en mindre värd människa. Det är sådant rabalder om Vasa och svenskan, och finnar som tror att de skall lämna och dö någonstans för att man inte kan finska i Vasa. Som om man skulle kunna svenska i Jyväskylä.
Samtidigt som andra halvan av insändarspalterna behandlar tvångssvenskan i skolan. Svenskan ska bort bort bort. Kustsvenskarna har tid att lära sig finska säger dom.
Bara sådär när man annars vaknar på gott humör till en solig dag och en annars helt reko tidning, men en jävla massa fördomsfulla finnar som tror att världen kretsar runt dem.
Minns ni när jag fick silkesgröna paket med röda hjärtan? (Gud vete fåglarna varför bilden är halv.) Men jag fick i alla fall superfina kläder inlindade i grönt silkespapper med röda hjärtan avLouise på Krumelur. En webbutik väl värd ett besök.
Marius har blivit ett år och tio månader (igår). Och så stor och duktig. På allt utom att prata. Hans ylande har ändrat karaktär och munnen går i ett, men vete fåglarna vad han pratar. Men nu kan man diskutera och göra överenskommelser med honom. Som att nallen går och sova i vantlådan när vi går ut och tutten likaså. Eller att man måste hålla fast i vagnen om man skall gå själv, annars måste man spännas fast i vagnen. Och så kan han gå upp och ner i trapporna helt själv utan behöva hålla handen. Och små saker som att till exempel tvätta händerna och munnen själv, samt torka sig. Men små saker som underlättar vardagen när man ofta har egna händer fulla.
Celine har också gjort många framsteg på kort tid. Till exempel kan hon sätta sig upp från liggande läge. Och idag både ställde hon sig upp själv och tog de första krypstegen.
Förresten, har någon annans unge skitit som en dåre efter svininfluensasprutan? Idag har jag bytt sex skitblöjor, fem igår och fyra i förrgår. Jag vet inte vad hon har för fel, men det kan banne mig inte vara normalt att skita på det här viset.
Det finns säkert ett hundratal till, men jag har samlat de som tilltalar mig. Det vill säga allt med minihjul går bort. Speciellt de sex första är tänkta för större barn. Britaxen är den enda man kan vända sittdel på. Briovagnarna har inte fullt liggläge. Crescenten är kanske det mest prisvärda alternativet - väger endast 7,5 kilo, har fullt liggläge och höj- och sänkbart handtag. Priserna är riktgivande - jag har varken sökt de billigaste eller dyraste utan har tagit de första bästa jag har hittat.
Bland 7883 registrerade bloggar i kategorin Föräldraskap och barn på Bloggportalen, ligger jag på en 42:a plats med snart 4000 unika besökare i veckan. Tack vare er.
Alltför tidig väckning. Femton centimeter blöt nysnö ger mig mjölksyra i benen med vagnen till parkeringsplatsen. Första gången i vinter som jag har har problem att ta mig fram. Resten av dagen regnar det. Ungarna är lagom roade att vara i stan - gnäller inte en, så gnäller en annan. Celine har inte alls varit sig själv efter sprutan i onsdags; gnällig, missnöjd och utan tålamod. Dessutom skiter hon enorma mängder (fem skitblöjor idag).
Snö, snö och ännu mera snö.
Tar en evighet innan jag får ungarna att sova på dagen. Först somnar Celine, sen somnar Marius och sen vaknar Celine. Marius är på dåligt humör när han vaknar. River bilparkeringen och ska ha mig att bygga den. Jag orkar inte och han blir arg. Han är hårdhänt med Celine gång på gång och hamnar på skämmis i sitt rum och jag höjer rösten alltför mycket. Jag har haft ond rygg i några dagar och värken bara accelererar för var dag som går. Jag mäktar knappt lyfta ungarna eller amma Celine sittandes (ligga och stå är bättre).
Den positiva:
Vi var i stan redan klockan nio när affärerna öppnade och var klara att åka hem klockan elva, så vi slapp den största lördagsrusningen. Köpte tre presenter och en tandkrämstub. Hemma fanns det både sockermunkar och glass till kaffet idag. På eftermiddagen hoppade vi i sängen och lyssnade sjutton gånger på Salem Al Fakir. Marius har ännu en torr dag bakom sig och vi åt pasta med baconsås till mat. På kvällen var det skönt i parken och Marius lekte så duktigt med en annan flicka. Och nu är resten av kvällen min - även om jag borde ta en tidig kväll.
Den rosa ballongen som Marius fick på 3+1 päivät på Sokos var dagens höjdpunkt
Idag skulle jag, för första gången sedan Celine föddes, vila middag samtidigt som ungarna. I exakt tretton minuter hann jag blunda förrän Celine vaknade igen.
Jag har svårt att somna, minns att jag tittar på klockan 00:30.
00:50 vaknar jag av att Celine ligger och babblar. Stoppar i tutten, men hon somnar inte om. What? V
i har haft fantastiska nätter (förutom vaccinnatten) hela veckan, utan vare sig amningar eller tutt-istoppningar.
Jag är totalt borta och blir halvirriterad när jag går till sängen igen trettio sekunder senare. Känner på rumpan. Dyngsur. What?? Ja, tygblöja, men så har hon haft i flera nätter utan problem.
Tar henne till vår säng för att byta där. Öppnar upp och världens braklass möter mig. WHAAAAT? Hon har inte skitit nattetid sedan hon var ett par veckor gammal. Och jag bytte ju tre skitblöjor igår?!
Upp och tvätta röven. Fixa ny pyjamas och torra handukar till sängen.
Äntligen i säng igen. Celine är pigg som en mört - hon har ju redan sovit sex timmar. Försöker lura henne med D-droppar på tutten och ammar henne, men jag har för lite mjölk för att hon skall bli nöjd. Med tunga steg går jag upp och värmer en mjölkflaska.
Ögonen blir tunga och jag lyfter dottern tillbaka till egen säng. Med ens är hennes ögon stora som klot igen. Jag hittar inga öronproppar, lägger mig på spikmattan, drar täcket över huvudet och somnar ändå i något skede till Celines monotona klagojoller.
Vaknar en och en halv timme senare, klockan är snart 03:30. Celine är vaken (fortfarande?). Men minns inte ens vad jag gör - om jag gör något. I alla fall vaknar jag klockan 05:25 igen då Marius kommer tassande. Han hinner väcka Celine innan jag reagerar. Natten är slut och morgonen tar vid.
När den svenska kronan igen (=billig(are)t att beställa från Sverige) är rekordlåg, skall jag passa på att tipsa om barnklädesshopar på nätet som jag bara har gott att säga om.
www.zillstar.se - ett nytt erbjudande varje vecka, denna vecka -50% på en del Småfolk. I övrigt bra reor.
www.elvasmatroll.se - brukar ha ordentliga reor. Deras "Grisen i säcken" (se i menyn) har fått bra omdömen.
www.smavi.se- snabba leveranser, även de har hemliga paket
www.eleraff.se - stort sortiment, en hel del rea kvar och just nu "ta 4 betala för 3" på ordinarie sortiment
www.lillaw.se - -50% på ett av mina favoritmärken Moonkids.
Jag har beställt från nästan alla ovannämnda webshopar, utan problem. Ofta är leveransen framme 3-4 dagar efter beställning. Kom ihåg att alltid kolla frakten, eftersom den kan variera kraftigt från webshop till webshop! Det lönar sig också alltid att skicka iväg ett mail eller skriva i beställningens kommentarsfält ifall du är osäker på något. Innehavarna brukar vara väldigt tillmötesgående! Den enklaste och smidigaste betalningssättet är VISA-kort, då tillkommer inga extra avgifter och dina beställda varor kan skickas iväg direkt. Fakturan kommer dock en månad senare.
Jag försöker gärna svara om det är något ni undrar över. Vill ni ha fler tips? Och vilken är er favoritwebshop?
P.S Reakategorierna är väldigt urplockade den här tiden på året.
Varför måste grönsaker och rotfrukter ha skal på sig? Det om något är tidskrävande.
Ibland kan jag bli så innerligt trött på att laga mat, trots att jag egentligen tycker att det är roligt. Man hinner nätt och jämt städa bort frukosten så får man börja skala potatis till lunchen. Knappt hinner man få bänken ren förrän ungarna vaknar och ska ha mellanmål. Därefter är det snart dags att börja på middagen. Och när man fått bordet avdukat för fjärde gången för dagen, så är det bara att duka fram för kvällsmålet. Och så rullar det på, dag efter dag - vecka, efter vecka.
Piff och Puff. Bill och Bull. Eller Kling och Klang.
Varje förmiddag, vid den här tiden, lägger jag Celine i sängen utifall att hon kanske-möjligtvis-mot förmodan, skulle sova en liten lur. Det slutar oftast med två syskon som tjuter av skratt, en spjälsäng som knakar i fogarna och kramdjur som flyger tvärs över sovrummet. Jag kan bara tänka mig vad de hittar på om några år.
För omväxlingsskull snöar det ute. Lika som det är fredag och pappan far bort på tävlingar och kommer hem på måndag. Få se vad vi skall hitta på. God fredagsförmiddag.
Celine i en rosa- och lilarandig tygblöja. Fungerar precis lika bra som en engångsblöja.
Vi skulle aldrig börja använda tygblöjor. Jobbigt, äckligt och opraktiskt.
Nu har vi inte använt engångsblöjor på flera dagar. Marius har fem helt torra dagar bakom sig i rad (även dagsömnen, inte nattsömnen). Dagens använda blöjor sätter jag i tvättmaskinen när ungarna gått och sova, hänger upp dem lite senare, torkar över natten och klar för användning följande dag. Thomas var lite skeptisk i början - satte alltid på en engångs när han bytte. Nu är även han med, han behöver inte ens springa med skitblöjorna till skräpstället längre. Med två blöjbarn som delvis kan använda samma tygblöjor sparar vi snabbt in pengar. Och det var inte alls lika jobbigt, äckligt och opraktiskt som jag trodde det skulle vara.
Att det skall vara vårvärme, nyutspruckna björklöv och doftande syrener om knappa två månader på vårt bröllop känns otänkbart i det här skedet av "våren". Kanske är gummistövlar ett lämpligt skodon när den dagen kommer.
Det har varit en trött torsdag idag. Mycket på grund av springet förra natten och vaccinets biverkningar, men nu börjar vi återgå till våra normala jag igen. Jag har fått tillbaka min mac idag och lekt i photoshop.
P.S Dagens icke överraskning:
Matti Nykänen i lokalbutiken. Han handlar en banan, skitpapper och 24-pack öl.
Har ni sett denna säng från Brio? En säng med många möjligheter och lång användningstid. Kostar cirka 300 euro och finns även i rött och vitt. Fin tycker jag.
Marius stulade till och föll in i en tidningslåda med ett blodigt resultat. Fast det var inte så farligt trots allt även om han nog tyckte det var lite spännande att ligga på en brits och bli omplåstrad.
Höhö. Det var inget kalas idag heller. Vilken tur att jag kom på att det var onsdag så att ingen fick ofrivilliga gäster. I stället tog vi svinissprutan, efter mycket velande fram och tillbaka. Och så vägdes och mättes Celine. Vid en ålder av sex månader väger hon exakt 7000 gram och är 66 centimeter lång. Och så var det de vanliga samtalen om mat, tänder, sömn och resten av baletten.
Så skulle vi fara hem igen. Då snubblar Marius in i en tidningslåda och slår upp ögonbrynet. Rådgivningstanten tyckte vi skulle visa upp det för läkare, så då var det bara att åka genom hela stan till en annan hälsocentral, ty vi har det så himla smidigt att vi hör till två olika distrikt beroende på vad vi har för sjukvårdsärende. Till all lycka var såret inte djupare än att det kunde limmas och allt var frid och fröjd igen.
Jag har ingen mer invecklad bloggstatistik än att jag ser antalet unika besökare och antalet sidvisningar per dag, vecka och månad. Trots detta kan man se en tydlig trend när folk klickar sig in på bloggen. Första "rusningen" är på förmiddagen; mellan åtta och elva har redan över 200 unika läsare besökt bloggen. Sedan är eftermiddagen rätt lugn; de unika besökarna ökar i maklig takt medan sidvisningarna ökar mer. Sedan efter sju-åtta på kvällen kommer andra "rusningen" då de unika besökarna igen ökar drastiskt men sidvisningarna inte är lika många.
Jag själv har nästan alla de bloggar jag läser, bevakade via bloggverktyget Bloglovin, som innebär att alla blogguppdateringar syns på en sida. Jag uppdaterar sidan med jämna mellanrum under dagen - vissa bloggar läser jag direkt de uppdateras medan andra sparar jag och läser alla uppdateringar under kvällen. Beroende på hur ofta bloggarna brukar uppdateras besöker jag också vissa bloggar varannan dag eller ett par gånger i veckan. Vill man prenumerera på min blogg kan man klicka på Bloglovin-fliken uppe på sidan.
Fotnot: Unik besökare = besökare per ip-nummer. T.ex. läser flera ur samma familj räknas detta ändå bara som en läsare.
Sidvisningar = det sammanlagda antalet gånger som ni läsare klickar sig in på bloggen varje dag.
När man är snart två år kan man göra mycket själv. Till exempel klättra upp på köksbänken och hämta bröd åt sig när man blir hungrig och sätta sig i ett hörn och smygäta.
Idag är det halvårsrådgivning för Celine. Och svininfluensaspruta åt mamma, pappa och lillasyster. Med viss tvetydan - om man skulle veta. På eftermiddagen väntar också ett tvåårskalas. En ganska normal onsdag.
Vi har haft två vagnar i förrådet till total oanvändning. Marius suveräna Hartan (ovan) och stadkärran Carena. Igår lade jag ut annonser på båda vagnarna och tre timmar senare var stora vagnen såld. Femtio euro gick vi back på ett och ett halvt års användningstid - det tycker jag blev en billig vagn! Även Carenan har ett par intressenter, så får se när vi blir av med den. Såld!
Vi kommer högst antagligen att använda syskonvagn en längre tid framöver, och när tiden blir kommen för ståbräda åt Marius vill jag inte ha någondera vagnen. Så nu har vi bara syskonvagnen - och den säljer vi inte.
Idag fick vi äntligen våra inbjudningskort som Josefin har lagat åt oss. Det var lång leveranstid på en stämpel som drog ut på tiden. Nu borde vi dock få ut inbjudningarna skickade fortast möjligt - och min mac med alla uppgifter är på service (Marius (?) har pajat laddaren). Jag håller tummarna att jag får tillbaka datorn imorgon. [Tack Josso!]
Något som jag tycker är avkopplande att göra när jag får egentid, är att gå på loppis. Igår eftermiddag hade jag god tid på mig att handla mat och passade samtidigt på att gå en loppisrunda. Jag har länge sökt ett parkeringshus åt Marius och igår hittade jag ett i närmast felfritt skick för åtta euro. Som hittat.
Bloppisbloggen uppdateras under kvällen med bland annat ett par klänningar, en Nanouu bodysuit och en REMU-halare till våren.
Observera att alla plagg har postkostnaden inräknad i priset. Vill man köpa flera plagg så räknas priset om. Efter påsk är vi påväg till Österbotten och då kan eventuella paket hämtas i Molpe eller Vasa (utan postkostnader). Skriv i kommentarsfältet ifall du önskar köpa något. Man kan även maila mig på granqvist.eva@hotmail.com.
Som jag redan vid ett flertal tillfällen har nämnt, så tycker Celine att det är onödigt att sova på dagen. Hon sov redan som nyfödd ytterst lite, och nu snittar hon 60-90 minuter sammanlagt under hela dagen. Vi försöker ändå få barnen att sova några minuter samtidigt och vid detta filmtillfälle har Marius redan sovit en halvtimme, medan Celine snurrat i sin säng. När jag öppnade dörren med filmkameran i högsta hugg visade hon inga tecken på trötthet överhuvudtaget. Jäkla unge.
Två par ullbyxor som jag köpte på tygblöjeloppis igår. Nu letar jag anvisningar på fina ullbyxor som barnens gamlamormor skall sticka.
Jag har varit tygblöjeanvändare i några dagar nu. Eller inte jag - Marius och Celine. Över all förväntan och jag har fått ett nytt intresse. Marius har några helt torra dagar bakom sig. Och de gånger som han pissat i tygblöjan, har han kommit brett i benen, ynklig och väl medveten om olyckan.
Det största problemet är att jag inte har tillräckligt med tygblöjor åt Celine. Jag har köpt några nya, jag har köpt några på loppis, jag har vunnit auktioner på Huuto, jag har letat annonser på nätet och jag har beställt några av Emiliten. Dessutom har jag letat "recept" på ullbyxor som min mormor skall sticka.
Thomas säger väl varken bu eller bä. Fast han har inte varit hemma så mycket de senaste dagarna och har klarat sig undan de flesta blöjbyten. Fast Celine är tacksam och skiter ofta korvar som man bara kan vinka i wc-byttan och man slipper de luktande blöjorna.
Så nu känner jag mig som värsta bästa ekomamman. Trots att man får leta efter sämre ekofamiljer än oss. Vi som till exempel sitter här med sjutton lampor tända i lägenheten och inte sorterar ett skit. Men en sak är väl bättre än ingen.
Det går fort över golvet nu. Hon är överallt, under matbordet, under vardagsrumsbordet, under tvbänken. Hon norpar brorsans saker, som är egennyttig och sliter ur händerna tillbaka. Det första stadiet till strid och bråk.
Med en sprittis och morgonpigg son bakade vi scones denna söndagsmorgon, när tre gamla torkade brödskivor var det enda som gick att finna i frukostväg. Jag förstår inte hur kylskåpet är tomt för jämnan, fast vi bär hem tre matkassar var och varannan dag. Fast den idrottande fadern är väl en stor bov i dramat, som äter mycket och ofta.
Det var riktigt gemytligt idag på stan. Tack vare ungar som uppförde sig på bästa sätt. Marius slocknade i ett ganska tidigt skede och Celine är ju nöjd hursom. Jag kompletterade Celines tygblöjelager ytterligare med bland annat ullbyxor på loppis och därefter strövade vi mest runt och njöt av vårsolen.
Vi åt superb pasta med äppelplättar till efterrätt på ett av stans bästa matställen och nu sitter vi utslagna i varsin soffa framför skdning. Mer speciell än så blir inte vår lördag.
Tjugo före sex startade denna lördag med buller och bång och jag var inte särskilt bitter att jag inte ägnade mig åt nattliv senaste natt. Celine presterade sin andra natt utan mat och tanken är att hon så småningom skall få flytta in med Marius.
Nu skall vi leta oss in till stan. Vi skall på barnloppis och ta oss en svängom på stan med gudmodern. Men på lördagar är det inte särskilt givande att strutta omkring i affärer med syskonvagn.
Det kom ett sms om en kväll med trevlig samvaro hemma hos Suvi. Som skulle följas av ett välbehövligt danspass på hotellet. Som skulle fortsätta med Irinas konsert på nattklubben bredvid.
Men ja. Om det inte vore för att det är väckning klockan sex imorgon bitti. Eller att Thomas inte skulle åka iväg tidigt och vara borta hela helgen. Eller jag skulle ha något att sätta på mig. Hmm - det vore väl mig välförunnat, även om en ännu större trötthet straffar mig resten av helgen.
Edit: 22:20. Fullständigt tråkig och orutinerad men synnerligen smart, befinner jag mig åter i hemsoffan. Jag spar mig till det egna bröllopet.
Att bara stoppa plånboken och telefon i fickan och bara ta sig själv någonstans är en lyxig känsla. Förutom att vi hyrde kläder åt Thomas till bröllopet, hann vi utträtta några ärenden och så satt vi i allsköns ro och drack en kaffekopp innan vi återvände hem till cirkusen.
Marius gudmor Caroline befinner sig i stan i studieärenden och övernattar hos oss. Vi skall utnyttja barnvaktsmöjligheten till fullo, och fara in till stan och prova bröllopskläder åt Thomas. Även en kostym åt Marius (jag bara väntar på synen!) skall införskaffas och ett par skor åt mig. Åt Celine kommer vi antagligen att låna en klänning av Inka.
Åtminstone en gång i veckan försöker vi träffa vännen Riikka vars stora flicka inte heller är på dagis. Inka är två månader äldre än Marius och sonen Joona är tre månader yngre än Celine.
Om Celine har mycket hår, så har Joona ännu mera. I storlek är de ganska lika trots några månaders åldersskillnad.
Vi brukar träffas hemma hos varandra på förmiddagarna, leka ute och äta lunch tillsammans. Därefter är ungarna lagom trötta och de sover god middagsvila.
Det hände något alldeles fantastiskt makalöst senaste natt! Celine sov hela natten UTAN ETT ENDA JÄKLA LITET PIP! Ända till klockan halv sju då Marius väckte henne! Inte en enda amning, inte en enda tuttistoppning! Jämfört med natten innan då jag sprang femtielva gånger mellan hennes och min säng. Oj, gud - jag lever länge på denna natt.
Och så blir dottern sex månader idag. Förstå det. Celine som har suttit själv utan stöd ett par veckor och som den senaste veckan har börjat åla framåt, i för var dag hårdare fart. En soltråle som sällan piper i onödan. Sova dagtid tycker hon också är slöseri med tid. Hon har ju alltid sovit ytterst lite, men nu pratar vi om en timme - max en och en halv sammanlagt under dagens lopp. Hon sover alltså mindre än vad Marius gör. Längd och vikt mäts nästa vecka.
Redskapsgymnastik, såklart. Det finns inga händer med honom mera. Som en liten apa som far vart som helst.
Sen införskaffade jag de första tygblöjorna åt Celine. Vi ska ge dem en chans. Åtminstone fick jag ett väldigt gott intryck av Marius potträningsbyxor. Och så är ju faktiskt tygblöjor oerhört fina!
Egentligen var detEmmasom hittade receptet, men jag stal idén och tillsammans med mästerbagarn Marius och åskådaren Celine bombade vi köket ikväll. Rekommenderas. Muffinsen alltså.
Pappan masserade på bästa soltid, men vi hann ändå njuta av lite after-sol. Med hopp om fler härliga vintervårdagar.
By the way är Jyväskylä alldeles fantastisk som stad. Vi skidar typ mitt i centrum. Det finns liksom skidspår överallt, och gatorna väller av skidklätt folk med skidorna i händerna som är påväg åt ett eller annat håll. Det hör som till - att alla skidar. I alla fall nästan.
Jag har aldrig testat tygblöjor. Mest för att de inte är särskilt praktiskt och lockande att flänga land och rike runt med skitiga och blöta blöjor. Men också av ren lathet. Men nu har jag köpt de första tygblöjorna; så kallade potträningsbyxor som skall hålla kläderna torra från en pissning men ändå kännas blöta så att barnet märker att hon eller han kissar i byxorna.
Blöjorna är sydda i mjukaste velour med knäppning i sidan, vilket innebär att man kan byta blöja utan att ta bort byxorna. Två blöjor kostade lika mycket som tre blöjpaket.
Nu skall vi, som totala tygblöjanybörjare, testa dessa och sedan eventuellt beställa fler. Kanske övergår vi delvis till tygblöjeanvändning även åt Celine. Men som med allt annat är också tygblöjor en stor djungel. Finns det tygblöjeanvändare som läser bloggen och kan ge mig en snabb guidning?
Man kan inte bli annat än happy när man kikar in i sovrummet, och man ser en mörk kalufs skymta och ett par stora bruna ögon nyfiket kika upp. Kinderna är rödbrusiga och man möts av världens bredaste leende.
Det syns i besökarstatistiken när jag blir länkad någonstans. Jag brukar då försöka leta upp var, vilket inte alltid är det lättaste när länkningen kan finnas inbakad i ett ord. Så lämna gärna en kommentar ifall ni länkar mig, för jag länkar gärna tillbaka.
Då Marius väntar att vi ska åka på redskapsgymnastik.
Då jag äter gårdagskvällens flottiga pizzarester i smyg på diskbänken till frukost. Då tvättmaskinen tvättar för allt vad den är värd. Då kylskåpet är tomt. Då man stupar över resesängarna som ligger på vardagsrumsgolvet. Då helgens tidningshög får läggas oläst i pappersinsamligen. Då man är trött och sliten.
Maria, en 18-årig abiturient från grannbyn och en av systers bästa vänner, ska fotografera på vårt bröllop. Det var även Maria som tog ettårsbilderna på Marius, samt gravidbilder på mig i maj ifjol. Vi önskar att hon är med och förevigar allt från förberedelserna på dagen till den nattliga festen. Jag blir alldeles salig när jag tittar på Emelies bröllopsfoton.
Det hettar i kinderna och bränner i ögonen. Ungarna somnade gott ikväll. Det var fantastisk stämning idag på läktarna. I alla fall den lilla stund vi hann se när Manninen vann nordisk kombination.
Den enkla sanningen är att det är en lång och hård väg till den absoluta toppen.
.
Egentligen har vi inte alls sett på tävlingar idag. Jag vet inte ens dagens resultat. För vi har nästan bara klättrat på snöklontar och i snöhögar.
Däremellan har jag sprungit efter Marius som har en förmåga att springa iväg utan att ens kasta en blick bakåt. Fast idag har vi haft en ordentlig diskussion om stopp och poliser. För visst får man hota?
Väckning var det klockan sex som vanligt. Och på grund av en utdragen nattning igår kväll var sömntimmarna för få och det har varit pip och gnäll hela morgonen.
Vi har hunnit äta frukost och lunch. Vi har lekt både i leklandet inomhus och i -parken utomhus. Nu pågår projekt middagsvila innan vi beger oss till tävlingsplatsen. Att få barnen att sova i samma rum som varandra och som oss, är dock inte det lättaste. Celines favoritsysselsättning är att dra med naglarna i resesängens galler, vilket är ett förhatiskt ljud.
Ungarna har sovit många nätter på hotell. Jag ännu fler. Men pappa har sovit flest.
Vi har övernattat så många gånger på hotell att det känns allt annat än speciellt och lyxigt. Och hotelliv med barn är inte heller särskilt praktiskt. Fyra stycken på några kvadratmeters yta. När vi smällt upp resesängarna lämnar oftast bara utrymmet innanför dörren tomt. Eller ja, det är där som väskorna ligger och högen med kläderna.
Sen när ungarna somnat, klockan nitton, så sitter man där i mörkret, i sängen, knäpptyst, i några timmar. Hamnar man skit, ligger rummet ovanför något discotek eller vid vägen i en korsning och det är ett jäkla liv natten igenom. Därför far jag aldrig någonstans utan öronproppar.
Tidig väckning är inte heller något ideal. Frukost brukar man inte få den tiden Marius vaknar - i alla fall inte på helgerna. Datorn med någon film är oumbärlig före vi väcker hela hotellet. Pottan måste ju förstås tas med hemifrån, eftersom det är osäkert om man får tag i potta på hotellet.
Samma gäller vattenkokare. Ibland kan det finnas på hotellrummet, oftast inte. Vi försöker, oberoende var vi är, alltid att hålla mat- och sovtider. Det gör livet lättare för både ungar och föräldrar. Mjölk och vällingflaskor samt tetraburkar med gröt kan man värma genom att slå det kokande vattnet från vattenkokaren i tvättfatet (eller någon matlåda) och lägga flaskan i det varma vattnet.
Sedan är det lagom trevligt att lämna de vita handdukarna med skitrester på åt städpersonalen - det känns lyx. Och att inte behöva laga mat och städa bort. I eftermiddag inkvarterar vi oss på hotell igen - eller egentligen är det väl inte ens hotell utan mer ett internatsliknande boende. Men saksamma, ett rum med två sängar och en wc är det hursomhelst.
Vi har inte mer snö än någon annan men ändå är det så mycket. Denna bild är tagen i förmiddags hemma hos Kurunmäkis. Det är deras skottade gång till lekstugan. En bild som jag minns en barnsdomsvinter.
Marius var arg som ett bi igårkväll när jag hjälpte honom i nedförsbacken då han inte hölls på benen.
Åh, vad det är häftigt med barn. Ibland kan man inte annat än skratta, trots att man är så frustrerad att man bara skulle vilja riva sitt hår. Igår kväll till exempel. Vi gick ut och skidade. Allt gick hur bra som helst tills vi kom till en liiiten nedförsbacke. Marius kunde för allt i världen inte förstå att man skulle böja på knäna, så han föll-steg upp igen-föll-steg upp i igen och föll fem gånger till. Jag tog till sist av honom skidorna och gick och lade skidorna där backen slutade slutta. Det skulle jag inte ha gjort.
Vilket utbrott, vilket anfall. Tårarna sprutade och Marius slog med knytnäven i marken. Så tog han skidorna under armen och traskade med arga steg uppför sluttningen igen. Väl uppe placerade han skidorna i nedförsbackens riktning och kommenderade "eeeeh, eeeeh" för att få på skidorna igen. Sen sken han som solen och så påbörjade han nedförsbacken igen. SJÄLV. (Tillägg: Det var inte illa pinkat att få in ett "igen" i tre meningar efter varandra - det blir så när man har några minuter på sig att blogga.)
Och så ännu i morse. Thomas steg upp med honom i morse klockan sex och gick och hämtade pottan till pottstolen som vanligt. Jag hör bara att Marius blir alldeles hysterisk. I något skede slutar ändå anfallet. Det är då som han (Marius) går tillbaka med pottan till vessan, sätter ner den på golvet, tar upp den tillbaka och går och placerar den SJÄLV i pottstolen.
Nåjo. Det var väl inget speciellt egentligen, men tänk att alla barn fungerar på exakt samma sätt inom vissa utvecklingssprång. Det tycker jag är fascinerande.
Idag ska vi äntligen träffa mama Riikka och hennes två ungar efter att vår träff blev inställd i början av veckan på grund av sjukdom. Jag har klättrat på väggarna de senaste dagarna i brist på social stimulans, så det är välkommet med annat vuxensällskap än sambo idag.
Jag ville ju också ha en klänning. Den på bilden ovan beställde jag åt mig själv.
Sådärja. Nu har jag beställt klänningar. I alla de färger och former. Sex stycken. Åt tärna och systrar. Och en prinsessdröm åt lilla fastern. Och ytterligare en studentklänning. Måttbeställt och inkluderad frakt började kalaset kosta 590 euro. Samma kalas i Finland skulle förmodligen kosta långt över tusenlappen. Nu hoppas vi bara att våra förväntningar motsvaras. Gud, va' kul!
Idag var vi på Kodin Ykkönens överraskningsdagar som hade en hög med bättre och sämre erbjudanden. Ett av dem bättre var Finlaysons påslakanset med Mumintrollen i djungeln. Just det avsnittet, när de konstiga fröna planteras runt muminhuset och växer upp till en exotisk djungel över natten, är mitt absoluta favoritprogram. Tack vare torktumlaren hann vi få det nya påslakanet tvättat och torkat innan en muminlycklig Marius kröp ner i sängen och somnade gott bland tigrar och noshörningar.
En pulkatur på dagen gjorde gott även om det var allt annat än lätt att dra i tung, blöt nysnö.
Paj i munnen. Händerna på tangenterna. Ögonen på tv:n. Telefon i örat. Mailar och funderar. Beslutsångest vilken färg på klänningarna. Packar bloppispaket och fyller på ytterligare. Måste komma mig i säng tidigt(are) ikväll. Jag var så exalterad över gårdagskvällens klänningkonversation att jag hittade sömnen först efter halv två. Marius vaknade kvart över fem och jag hann amma två gånger däremellan.
Jag ser faktiskt rätt sliten ut på bilden ovan. Fast jag har också atopisk hud vilket gör att jag är torr och röd kring ögonen. Trots detta är min hud i bättre skick än på många år vintertid. Vintern är värst och den långvariga kyla har varit allt annat än gynnsam. Men graviditeterna har gjort gott. I gymnasiet var läget bra mycket sämre och tårarna många. Nu har jag ändå problemet under kontroll.
Jag och Celine läser bröllopstidningen som innehåller lite för mycket av allt. Jag kunde gärna ha sparat pengarna för att lägga dem på vanligt grötris istället.
Jag köpte en bröllopstidning igår. För att komma i feelis och få inspiration. Men det enda den ropar är KÖP, KÖP, KÖP!!! Det är inlindade krusidulliga utsmyckade middagar. Det är fina herrgårdar med pampiga dukningar. Det är smycken, morgongåvor och smink. Det skall vara presentaskar till gästerna, hjärtformat ris i organzapåsar, graverade tårtbestick, perfekt matchning och ton i ton. Ansiktsbehandlingar, nagelförlängningar, plockade ögonbryn, sexiga underkläder, dyraste parfymen. Etikettsregler som för en nobelmiddag. Fina praliner och höga bröllopstårtor. Och så vidare.
Det värsta skräp jag någonsin läst. Allting som vi inte vill ha. Som tur vad tycker Celine om att riva sönder tidningar.
En lång MSN-konversation, med tärnan och tre systrar, senare har vi hittat klänningar till bröllopet åt alla. Fantastiskt. I morgon skall allt beställas. Älska internet!
Så här på tal om de senaste dagarnas barnkläder, så tänkte jag se om det finns intresse för ett loppis på bloggen? Nu har jag främst Celines urvuxna 56:or och 62:or men visst hittar jag också kläder i Marius skåp. Finns det gravidfolk och och mamas med mindre bebisar än Celine som läser bloggen?
'
