I yllebyxor och bikinibyxor

Jag tänkte göra en liten sammanfattning av Celine tio månader då. För eget minne om inte annat.

Celine som aldrig sovit dagtid, har börjat sova lite bättre. Den senaste månaden har hon faktiskt sovit två gånger om dagen ett flertal dagar. Men i sammanlagda timmar per dygn sover hon fortfarande mindre än Marius.

Den senaste månaden har hon varit oerhört klängig, något som torde höra till åldern. Hon har velat vara i famnen jämt och ständigt, och morgonkaffet har förblivit odrucket otaliga morgnar. Och bara i min famn. Detta har inte heller varit någon större njutning, eftersom hon inte kunnat sitta still utan klättrat, hoppat och rivit i håret. Till all lycka verkar denna fas vara på övergående nu.

Hon äter helt hyfsat. Äter i princip allt som vi äter nu. Hon har sedan några veckor tillbaka ätit själv och de senaste dagarna har vi introducerat sked åt henne. Mest för att jag tycker det är så otroligt tråkigt att mata. Och hon klarar faktiskt ätandet riktigt bra själv. Hon har även börjat äta naturell yoghurt (som första oupphettade komjölksprodukt) och vi skall börja ge henne surmjölk (piimä) som måltidsdryck. Fast hon är egentligen en riktig mjölkmoster och dricker åtminstone en halv liter ersättning dagligen.

På sista tiden har det hänt mycket i förståendet. Kan peka var lampan finns. Fattar (och lyder) när man säger aj, aj och nej, nej. Blir arg om Marius tar hennes nalle. Ska ha smörgås om Marius har. Hon har helt enkelt blivit mycket medveten om omgivningen.

Gåendet är inte långt borta. Står länge utan stöd. Och går fint genom att hålla en hand. Men hon fegar lite - eller hon är helt enkelt inte redo. Klättrar och rutschar som få. Och Marius är fortfarande hennes stora idol.

Det var väl det.

pratande ? (:

och söt som en sockerkaka dessutom!! :)

Om hon pratar? Nej, varför skulle hon det? :)

Åh vilken fin bild, kanon! :)

Ett av mina sommarprojekt var att lära Arthur äta själv. Nå, själva projektet går dåligt så måste därför fråga att hur går det när hon äter själv? Hon äter säkert största delen med händerna, men hur går det ifall det handlar om gröt eller nån vattnig pure. Eller hurdan mat brukar hon äta själv? Och vad har ni gjort för att hon ska börja använda sked?

Hos oss är det rätt lika med gående. En dag tog han massa första steg och försökte så gå, men efter den dagen så konstatera han att han inte är redo än, så nu kryper han genast när han ska nånstans.

Tycker att hon ser mer och mer ut som Marius varje dag.

Gröt matar vi. Annars äter hon nästan inga puréer alls. Hon äter ris och kycklingbitar som jag skär smått. Ärter och majs. Makaroner. Maletköttsås utan allt för mycket av själva kladdet (läs: såsen). Potatisbitar.Och så vidare. Hon har två tänder men det går bra i alla fall;)

Hon äter mestadels med händerna men har fattat hur man gör med skeden (jag har stått och hållit i hennes hand och fört skeden till munnen). Men det mesta tippar i haklappen ännu. Vi har skedar bland annat från Emma, små med rejält böjt skaft. Vanliga skedar funkar inte.

De senaste bilderna jag har laddat upp, har jag också konstaterat att de bara blir mera lika för var dag som går. Syskon;)

Lycka till med ätandet!=)

Jag skulle också just skriva att syskonen börjat likna varandra mer o mer. Har ni klippt pannluggen eller har det annars bara blivit styr på frisyren. Här i Pargas svettas vi fortfarande men i morgon bär det av till Pensar igen där Pica o Domme väntar.
Kramisar till er alla!

Japp. Jag har klippt hennes pannlugg. Den var mera vild än tam;) Kommer ni hit nästa helg?=)

Och så är hon underbart söt!