Jag är inte känd för att vara särskilt ordningsam. Lägg till en pinsamt stor tankspriddhet och jag letar efter det mesta i vardagen. Förutom en sak.

Jag har en blå, tummad pärm. Redan tio år gammal. Som innehåller precis vartenda recept från huslig ekonomi -lektionerna i högstadiet. Alla egenplanerade menyer med typisk tonårshandstil, och alla grundliga förklaringar om redningar hit och jäsningar dit.

Och alltsomoftast åker pärmen fram. Idag bakade vi Neas morotssemlor. Och vi åt tio semlor på direkten, jag, Marius och Celine. Med smält smör och kall mjölk.