Vi fick, precis som jag befarade, vänta en hel timme på maten idag. Det var inte bara Marius som hann bli otålig utan också mamma. Men gurka (alternativt morot) och tre ynka tänder är ett beprövat och lyckat tidsfördriv. Och majsbågar. Och mandariner. Fast när vi äntligen fick vår mat slevade vi in den som svulstna vargar för att sedan kunna lätta våra rumpor och igen röra på oss. Rätt osofistikerat, med tanke på den fina maten på den fina restaurangen, styrde vi sedan kosan mot McDonalds för att äta efterrätt i form av McFlurry medan duvorna på gatan upptog Marius uppmärksamhet för några minuter. Men han uppförde sig ändå exemplariskt i det stora hela.