(Det är inte jag som tagit bilden, google is the shit)

Jag velade fram och tillbaka om vi skulle gå till stranden före lunchen eller om vi skulle äta en tidig lunch och låta Marius sova en tupplur innan vi gick. Jag beslöt mig för det senare och när han vaknade packade vi väskan och klädde på oss och var klara att bege oss, när jag såg att svarta moln snabbt hade tonat upp sig norrifrån. Bara några minuter senare brakade helvetet lös och täta blixtar avlöstes av kraftiga smällar samtidigt som regnet fullkomligen sköljde ner. Och om det är något som jag verkligen är rädd för, så är det åskväder. Jag skakade som ett asplöv samtidigt som jag med darrande röst försökte sjunga Sjörövarfabbe för att dämpa ljudet av de värsta smällarna. Marius satt mest som ett levande frågetecken och visste inte hur han skulle reagera. Nu har ovädret dragit vidare och det är idealiskt vattenpottshoppsväder utomhus. Jag hoppas detta var över för idag.