Hemma på vår gata i stan

Vi har en olycklig son för tillfället, som bara i hårbottnen och i ansiktet har 18 rejäla myggbett. Han verkar släktas på sin mamma vad gäller god blod. Dessutom blir det inte precis bättre då mamma och pappa inte vill vistas ute i regnet dagen lång.

I övrigt har jag hittills haft en ypperlig måndag trots ett värdelöst väder med regn och blåst. En sen frukost med Johanna här hemma, lunch med flickorna på skolan och kaffe med kaka med samma sällskap på stan, har fyllt dagens sociala behov. Nu sitter jag och Marius i varsin soffa och kollar på Saltkråkan med Tjorven och Skrållan i spets, medan pappa for i väg på dagens andra träningspass.

voi Marius! :) piti vielä kysyä tuosta ihanasta marimekon Gingko-kankaasta, että onko se pohjaväri ihan valkoinen vai vähän harmahtava? kävin siellä asemakadun marimekossa ja siellä huomasin että ei ollutkaan valkoinen pohja. olikohan sama kangas kun teillä? se on kyllä ihana kangas :)

ja minä Riikka täällä taas kirjottelen :D

Haha, känner igen det där med en liten son som är less på att bara vara inne...men idag trotsade vi vädret faktiskt och var ute och donade på ute i trädgården :)

Kramar

stackars liten hatar myggor...

kram

Vad gulligt att han ligger på dörrmattan och längtar ut. Stackarn, att han fått så många myggbett.