Ut genom öronen nästa?

Morgonen började således redan klockan sex, dessvärre med huvudvärk, eftersom jag aldrig somnade ordentligt. Det blir allt obekvämare att sova om nätterna och fortfarande sover jag på mage även om detta inte heller är särskilt bekvämt. Efter köande, både i trafik, bilincheckning och ombordstigning på en proppfull färja, intog vi morgonfrukosten. Vi lät det väl smaka.

På den estniska sidan förlöpte körningen väl, förutom att gpsen tyckte att de sista femtio kilometrarna var överkurs och nog ödemark. Otepää är för oss dock en välbekant plats och vi klarade oss lika bra utan "Astrid".
Bor gör vi på Pyhäjärv spahotell och hotellet i sig är väl rätt anspråkslöst. Vi hade beställt familjerum i hopp om lite större rum, men det var precis som vilket hotellrum som helst. Det jobbiga att bo på just hotell, är när Marius går och sova så fruktansvärt tidigt och att man sedan skall sitta och viska i mörker resten av kvällen. Men en tidig kväll blir det hur som helst för oss också ikväll, eftersom jag och min rygg är oerhört sliten efter dagens resande.

Utanför vårt hotellfönster öppnar sig en väldelig gräsmatta som slutar med en sandstrand. Efter att ha badat, placerade jag mig i absoluta mitten av detta grönområde, för att likt longera hästar, låta Marius ha största möjliga radie att röra sig på. Vad morgondagen har att bjuda på, återstår att se.