Thomas begav sig idag igen, med destination Mora och Vasaloppet i sikte. Vad gör jag då? Jo, låser mig ute med tomt batteri i telefonen. Nå, jag fick ändå i gång telefonen och ett samtal ringt till Carro i stan, som pantar på en extra nyckel, och efter ett möte på halva vägen så slapp vi äntligen in igen, men det blev ändå en onödigt lång dag på vift. Nu hoppas jag bara att minutvisaren gör ett snabbt varv, så jag får lägga ungen, för att sedan tillreda en middag som jag får äta i all min ensamhet.

Och, tävlingen som jag påstod skulle avslutas igår kväll avslutas ju förstås fredagen den 27 februari - precis som jag skrivit i kollaget. Detta är ännu ett tecken på min grava tankspriddhet och att mina dagar varken har namn eller datum längre.