Valborg, valborg

Nytt i skrubben

Jag har liksom många andra hamnat i Tradera-träsket. Idag fick jag hem mina första "vinster" i form av en Molo-tröja och me&I -kortärmad i nästintill perfekt skick för 30 respektive 10 kronor. Trots att alla auktioner inte är öppna utom Sverige, finns det ett betydligt större utbud än på motsvarande huuto.net i Finland. Dessutom är utropsprisen på de finska auktionerna skyhöga och mycket lämnar osålt. Jag tackar alla rika stockholmsmorsor som köper mängder med märkeskläder åt sina barn, så att vanliga dödliga lantismammor som jag, med studerandeekonomi, kan passa på och fynda med ekotänk.
Med sirlig namnteckning

Jumppa, jumppa

Han kom, han såg, han besegrade. Han klättrade, han hoppade trampolin, han gick. Han kröp, han dansade, han flörtade med flickor.

Dagen som komma skall

Pappa är på ett fyra timmars träningspass och Marius sover förmiddag. När han vaknar skall vi fara till redskapssalen och klättra. Eftermiddagen är vikt för biblioteket och skolarbete för egen del. Jag ska göra de sista korrigeringarna efter opponeringen. Arbetet som för övrigt blev godkänt.
Gravidstatus

Vecka:
22. Typ. Kanske.
Vikt:
+6 kg. Alltför mycket godis har ätits på sistone.
Kläder:
Det är tajt och det är spänt. I slutet av veckan kommer nog mammajeansen fram.
Gravidsymptom:
Inga.
Sparkar:
Dåligt. Hjärtljuden är dock kollade och allt borde vara okej.
Nästa kontroll:
Den 4/5 är det både rutinkontroll och 4D-ultraljud.
Magens form:
Exakt samma som med Marius. Jag tror på en pojke nr. 2.
Övrigt:
Om man skulle ha vetat vad det var enkelt att vara gravid med första. Då kunde man ju ligga på soffan dagarna i ända. Nu är det ett sådant tempo på att man vet att man lever om kvällarna. Å andra sidan går tiden otroligt snabbt och man hinner inte oroa sig vare sig för det ena eller det andra. Förhoppningsvis blir det mindre bärande av Marius nu när han lärt sig gå. Men vi väntar och längtar på lillebror eller lillasyster!
Bland annat


Överloppsenergi

Det är fullt ös här i huset och svetten rinner i pannan. Dagen är fullspäckad med program och till näst ska vi ge oss ut i parken. Vi lever i ett överflöd av energi. Eller i alla fall vår unge.
Video: De första stegen
Varje årstid med sin charm

Bilden är från helgen
Det blev två lekparksomgångar idag och vårens bästa investering är utan vidare halaren som jag dessutom köpte begagnad för en billig peng. Jag vill inte begränsa någon rörelse överhuvudtaget och därför har det idag plockats stenar, krupits i gyttja, suttits i vattenpottar, klättrats i snöhögar och grävts i ruttna löv. Han var skitig och han var våt, men är man på upptäcktsresa, så är man. Men visst vore det flott att ha ett grovkök där man först kunde spola det värsta innan man drog in allt i huset...
Home sweet home

Söndagkväll II

Söndagkväll I

Det skall gå!

HAN GÅR!!!


Uppe före tuppen
Vi ser ut att bli allena här under dagen, eftersom alla mina tre systrar är ute på vift och pappa skall jobba. Thomas trampade också i väg på ett träningspass och bad mig vänta hem honom om sex (!) timmar. Med sol och värme blir det ändå en utedag för oss. Synd bara att hon med kameran är borta och jag inte kan bjuda på några fina bilder under dagen.
I hembyn

Skiner ikapp med solen
Vi hade två vakentimmar till förfogande när vi anlände till Molpe och dessa utnyttjades till max med ett kort besök till faddrarna, en sväng med morfar för att titta på havet, trampolinhoppning och två matportioner. Den fyra timmar långa bilresan förlöpte utan problem och ungen klarade sig helt själv i baksätet hela vägen. Eftersom vi nu under två dagar har tillgång till Sveriges kanaler, så skall vi ikväll se vad årets Talang har att bjuda på. I vilket skede de håller på har jag dock ingen aning om...
En livsnjutare

På sakletarfärd

Dagens: Jo, det är ju absolut nödvändigt att doppa ansiktet i en gyttjepöl och smaka på vattnet.
Jag måste spy lite galla
Jag stör mig något otroligt på de mammor som måste släpa med egna leksaker till offentliga platser där det finns andra barn. Eller visst, det är helt okej att ta med leksaker OM andra bebisar och barn också får röra och titta på dessa leksaker utan att mamman drar leksaken ur munnen som om bebisen/barnet hade spetelska. Det är väl klart att eget barn inte är intresserat av egna leksaker som detta har tillgång till vareviga dag. Det är SJÄLVKLART att bebisen/barnet intresserar sig för allt det nya och allt de andra har.
Idag var det Thomas som fick uppleva detta på babybion, där trettio bebisar låg på golvet med egna leksaker. "Det här är vår leksak..." säger ego-mamman och sliter någon bitskallra ur händerna på Marius. Och sen hoppar de framför honom och skyddar sin egna ettåring med kropp, själ och hjärta för att undvika Marius som vill ge en kram.
Visst. Vår son har ett stort socialt behov och fullkomligen älskar andra barn. Alla kanske inte uppskattar hans närgångenhet och visst kan han ge ett tjuvnyp ibland. Men jag tycker inte att vi kan förbjuda honom att känna,röra och upptäcka. Dessutom går inte ett barn, som börjar bli över halvåret, sönder ifall en annan bebis över halvåret kommer fram för att utforska.
För de mesta möts vi ändå av positiva reaktioner då Marius flirtar järnet med alla som han möter, men mammorna som tror att världen är deras egen och bebisens, så de får sig en spark i arslet av Marius för tillfället argsinta mamma.
Till högstbjudande
Tolv timmar på högvarv

Tandsprickningspina

Bild från igår
Det har inte varit mycket till övers i det här huset hittills idag. Men faktum att en framtand faktiskt är på väg, får mig att hålla mig från ett nervöst sammanbrott. Men det är ännu sju timmar kvar till läggdags...
Tick tack
Uphill skiing

Jackförevisning

I väntan på Marius

Trevlig post fick vi också idag genom en ny vårjacka och mössan som syns på bilden ovan. Dessutom hade cykelvagnarna anlänt till Molpe. Finns det fortfarande intresse, så ta kontakt med mig. Priserna lär också höjas i och med den här månaden är slut.
Vakna med solen

Kvällen
Inte alltid på topp

20 april 2009
Vi har haft ett allt annat än fungerande samarbete, jag och Marius, under eftermiddagen. Det har gnällt, vägrats mat och gnällts igen. Det är väl för mycket att hoppas att tand nummer 3 äntligen skulle vara på gång. Vårvädret är inte precis en humörhöjare, då temperaturmätaren stadigt står på plus en grad och det blåser en halv storm. Jag behöver knappast tillägga att jag är trött. Det är meningen att ni skall tycka synd om mig.
Fem före året

Förutom detta så har vi vid denna tidpunkt, 9:30, hunnit tvätta en maskin med kläder, dammsugat och strukit ett berg med kläder medans pappa har tränat ett par timmar. Jag njuter just nu av en lugn stund då Marius sover på balkongen. Efteråt skall vi fara till skolan och se om vi hittar ett trevligt lunchsällskap och sen skall jag bygga en hinderbana åt Marius i redskapssalen.
Familjeutflykt

Uppskattning på Marius vis

Hos oss idag

Annars mås det bra. Vi har ju som sagt gäster, vilket är trevligt. Därför får det räcka med bloggning denna gång.
Kiss och bajs
Kalas, kalas

Dagens vårhälsning

Dagens to do

Från gårdagens skidtur
Marius började dagen redan 5:40, men sysselsatte sig i sängen ända till 6:40 då pappa gick upp med honom. Han ligger nu ute på balkongen och drar stockar. Hur länge vet ingen. Planen är ändå att hinna till en bageributik på förmiddagen. Sen är det lunch och sen skall vi på kalas. Och ikväll kommer familjen Sundberg som skall gästa oss under helgen. Lilla Hannes är vårt gudbarn och på grund av långa avstånd har vi inte möjlighet att träffas så ofta. Vi ser framemot en bra helg.
Hänger ni med?
Äsch. Jag som hade fantiserat en video med passande grym musik och för- och eftertexter, fick inte ens den öppnad i ett redigeringsprogram. Gång på gång pluppade error-rutan upp och för att bespara mig mina nerver gav jag upp.
Vi körde riktigt hårt idag. De första åtta kilometrarna hängde jag bra med och jag kände mig i gammal god form. Harkel, i alla fall nästan. I slutet fick jag ändå betala för min dajmglass-lunch. Och så är jag ju ändå gravid i tjugonde veckan också. Även terrängen är rätt tuff. Marius höll sig idag för första gången vaken under hela skidturen. Han gillar för övrigt det här med skidning och pulka.
Spåren är fortfarande i toppskick och vi skidar ännu många gånger till om vi vill. Fast jag skidar bara då solen skiner. Jag känner mig inte särskilt textproduktiv just nu. Därför är det bäst att sätta punkt.
Sen senast

Sådärja.

På vägen hem köpte jag Dajm-glass för att fira mig själv och väl hemma fick jag avnjuta en portion i USA-size och en kopp kaffe med gnäll-Marius hängades i ena byxbenet. Han hade nämligen redan klarat av dagens två sovturor då klockan var 11:45. Jag behöver väl inte egentligen tillägga att ingen av dem var ordentlig. Han och hans dagsovningar lever sitt eget liv och nu jag har just klarat av en lång fajt ute på balkongen med vinst till mig. Han är inne på dagens tredje sovning, vilken nu inte heller lär vara särskilt lång.
Då pappa kommer hem från skolan så beger vi oss antagligen på en skidtur, eftersom dagens inplanerade ettårskalas ställdes in på grund av ett sjukt födelsedagsbarn. Men imorgon blir det nya tag då vi är bjudna på ett annat ettårskalas.
Och igen. Om ni brukar kolla på när inlägget är publicerat. Kom ihåg att alltid plussa på en timme, eftersom man inte på denna fjantbloggportal kan gå efter annat än svensk tid.
Sov så sött

Marius är ytterst förtjust i allt vad det här med mjukisdjur heter. Denna nallebjörn har på sistone varit mycket viktig, då favoritkaninen glömdes hos farmor (i skrubben på vinden inlindad i madrass och täcke, springer du och söker faster?!) vid senaste besök. Att titta på ett barn som sover är för övrigt bland det mest rofyllda man kan göra. Man fylls av ett sånt välbehag. Aaahh.
Om att döda tid

Jag och Marius fick sjutusans så tråkigt och hoppade i bilen och for till Intersport megastore. Efteråt gick vi till en McDonalds och jag brassade på en kaffe och McFlurry medan Marius fick obegränsat med majsbågar. Sedan hoppade vi i bilen och for hem tillbaka - 3,30 euro fattigare.
Ja, vad ska man säga

En bild säger mer än tusen ord eller hur var det
No bloggning
Kvalitetstid med pappa

Medan mamma tillbringade hela eftermiddagen och halva kvällen på biblioteket, ägnade sig pappa åt stimulerande aktiviteter med sonen i form av utelek och simning. Detta plockade säkerligen många pluspoäng hos Marius, som i övrigt är pappas pojke. Bilden ovan är ändå såtillvida ovanlig, att ungen satt stilla i famnen så att jag fick hela fem bilder knäppta. Dock finns det en förklaring till det hela; bilden är tagen häromdagen då Marius inte var helt frisk. Han är för övrigt det minsta famnbebis (okej, barn), man bara kan bli.
Förresten, Finlands bästa ishockeylag finns här i stan. JYP säkrade just precis ligaguldet. Jag blev också JYP-fan, i alla fall lite, på kuppen. Go Jyväskylä!
Det här med namn
Historien bakom Marius namn, är den att Thomas kom hem från ett läger i Norge för många år tillbaks och plötsligt frågade vad jag tyckte om namnet Marius. Efter att ha sagt det några gånger högt för mig själv, tyckte jag att det var jättefint och när vi fick veta att vi skulle få en pojke så hade vi sist och slutligen inga andra alternativ än Marius.
Det som är svårt med namn är att alla associerar ett namn med någon bekant, obekant eller i värsta fall en gangster. Våra erfarenheter spelar en stor roll när det talas om namn, speciellt när man hör dem vid första tillfället. Förutom att man ju vill ha ett fint namn som passar ens barn, så skall det klinga vackert med efternamn och syskon. Dessutom vill man inte namnge sitt barn med samma namn som ens bekantas barn. Och så skall det vara lite ovanligt, men inte för ovanligt. Eller så låter det bara fel och konstigt.
Jag personligen tycker att det är jättesvårt med pojknamn. Dessutom tror jag att den lilla knodden i min mage är en pojke. Ett namn har vi i alla fall på lager, men detta tänker jag hålla hemligt ett tag till.
Flicknamn däremot kunde jag lista hur många som helst. Silje. Signe. Celine. Line. Mette. Bara för att nämna några. Ett av dessa är i alla fall en favorit i nuläget. Marius skulle för övrigt ha hetat Mette ifall han skulle ha varit en flicka.
Den fjärde maj skall vi i alla fall på 4D-ultraljud och då kommer vi förhoppningsvis att se vem liss-Viktor egentligen är. Och känner jag oss själva rätt, så kommer vi att ha svårt att hålla detta hemligt.
Då var det klippt
Gravid. Vecka 19. Råmjölk i brösten. Welcome back amningsbehå och bomullsinlägg.
Dagens familjenöje

Vi har haft en alldeles fantastiskt trevlig eftermiddag med familjen Kurunmäki. Efterrätten var så superb att jag åt hela fyra portioner och ännu finns en liten slice kvar som jag tänker äta upp i smyg. Till all lycka var det jag som var värdinnan och jag skämdes inte över att åstadkommit en smaskig historia.
Marius, han var så ivrig, så ivrig över tjejsällskap att det bara spratt i honom, men stackars Inka har för tillfället ett eget revir som hör till ettårsfasen och gladdes verkligen inte åt Marius alla pussar och kramar. Men jag kan inte nog glädjas för Marius skull att han skall få ett syskon och lekkompis. Dock oroar jag mig för hur unge nummer två skall klara Marius tempo det första halvåret.
Favorit i repris
Om det nu är någon som skulle ha missat att vår son är ett stort fan av Lady Gaga, så kommer nu här ännu ett bevis. Egentligen är det grejt med all musik överhuvudtaget, men han taggar till extra mycket när denna sönderspelade plåga kommer.
Och skulle det vara så att ni tillfälligt inte kommer in på min blogg eller den annars bara ser mystisk ut, så är det för att min syster håller på och göra ny design.
Morgon hemma hos oss
Idag får vi matgäster i form av Inka 1 år med mor och far. Kinuskipajen ligger färdig i frysen, potatisen ligger klyftade i vatten på köksbänken, så det är bara min ruccolasallad med fetaost, apelsin och valnötter som skall blandas och oxfilén som skall tillredas. Det blir finemang.
Ännu en härlig skidtur



I och med att det ännu finns en massa snö ute i skogen hoppas vi hinna göra ytterligare en skidtur den inkommande veckan. Vårskidning är bland det bästa som finns!
Titta, solen skiner också hos
Med påskharen på besök

Knock-out!
Jag låg i soffan igår medan Marius studsade runt likt det jag visade häromdagen. Det var en aning trångt och plötsligt faller han handlöst rakt över mitt ansikte och knockar min näsa. Jag tror knappast att den är bruten men benet kan gott och väl vara sprucket. Den var nämligen en rejäl smäll jag fick, och näsan är mycket ond idag. Marius klarade sig undan med ett blåmärke i skallen. Så det kan gå.
Nya traditioner

Det här med vanor och traditioner får en helt annan betydelse med ett barn i familjen. Då jag firade min första påsk tillsammans med Thomas, förundrades jag över att man skulle sätta en mössa under sängen natten till söndagen. Under natten fylldes mössan massa godis. Ikväll fick Marius för första gången lägga sin egen mössa under sin säng. I morgon bitti får vi se vad hans mössa har fyllts med...
Dagens fyra positiva
1. Marius sov en tretton och halv timmars natt, vilket innebar en aldrig skådad sovmorgon till nästan halv nio.
2. Den stora, gula solen på väderkartan syns det inte ens en antydan av men det är i alla fall plusgrader, det snöar inte och det regnar inte. Alltid något.
3. Jag kunde tillsammans med Panadol Hot avnjuta en nybakad kladdkaka med vispgrädde.
4. Vi behövde inte plåga Marius i någon påskhäxutstyrsel, eftersom alla våra bekanta har flytt stan. Dessutom har finnarna så konstiga traditioner och går påskhäxa söndagen före påsk, Virvon varvon. Vi skulle därför också bli uttittade ifall vi skulle häxa idag.
Då livet förändras

Idag har varit en sån dag då jag bara skulle ha velat tycka synd om mig själv. Dessutom är också Marius sjuk och det gör så ont i mitt mammahjärta när han hostar. Och det har gnällts och gnällts och gnällts. Men i morgon är det en ny och bättre dag. Vi hoppas på ett mirakeltillfrisknade och nya krafter. För nu är det godnatt.
Knip och spänn
Långfredag = årets tråkigaste dag

Långfredagen har alltid uppfyllt sitt namn hos mig. En fruktanvärt lång och tråkig dag - och alltid dåligt väder. Ingenting att göra och bara jesusfilmer på tv. Så även idag. Förutom att vi är ännu sämre i skick idag, så vaknade vi till årets, om inte århundradets snöfall. Tio centimeter nysnö fyllde det redan tjocka snötäcket på några timmar och än bättre kommer det att bli så fort regnet kommer att ta över. För att i alla fall vara en aning positiv så kan jag berätta att huset är städat och klockan är tio. Det var en lång fredag.
The gourmetkock Eva

Host, pust och fräs

En resumé av dagen
I skolväg börjar jag, med en vecka kvar till inlämning, se slutet på mitt kandidatarbete. Efter rubriken och mitt namn på första sidan följer 22 sidor text. Det är mest redigering som återstår innan jag får invänta domen, det vill säga vitsord. Jag är dock nöjd om jag får ett godkänt resultat och kan inkassera några studiepoäng närmare examen, men också två månaders studiestöd. Det om det. Jag är trött.
För 2,5 år sedan

Och Eva heter jag
Jag sitter i biblioteket och mumsar på en chokladdonits och en kopp kaffe och gör allt onödigt för att sedan kunna koncentera mig på det nödvändiga. Jag tittade genom bilderna som jag har har på skolans hårddisk och fann denna. Min allra första dag på universitetet och grupphandledaren ville ha bild + namn på alla för att lära känna oss. Jag ser så liten och söt ut.
Dagens planer
Vår skatt

Jag ser framemot en fullspäckad morgondag, efter två mycket trista dagar hemma. Därför säger jag godnatt och på återseende med denna bild.
Självförtroendet på topp

Vår unge är narcissistisk. Så fort man nämner ordet "duktig" klappar han händerna och ser kolossalt stolt ut. Så fort han ställer sig upp skall det klappas och sägas "JEEE". Så fort han lyder ett nej skall det klappas. Vi klappar och jeeear dagarna i ända. Och ungen njuter och är stolt.
(Jag ber er ursäkta vårt förvaringshörn som råkade komma med på bild. Sådär i behov av mera förvaringsutrymme är vi.)
Varför inte jag tycker om H&M:s barnkläder

Häromdagen när vi var på stan, tog jag mig för ovanlighetens skull en runda genom H&Ms barnavdelning. Den första skyltdockan som mötte mig var klädd i beigea uppkavlade chinos och i ett vitt linne med uppknäppt rutig skjorta. Tänk er vår Marius i det! Jag var på avdelningen med kläder för pojkar 86-122, och 86 är storleken som Marius använder i kläder.
Visst, det ser himla tufft ut på butikshyllan eller i katalogen som är klippt och retuscherad och hela faderullan. Men hej, välkommen till verkligenheten. Hur ofta klär man sina busungar i vita byxor? Två gånger i året? Opraktiska är vad H&Ms kläder är. Dessutom faller knapparna bort, plaggen blir vinda i tvätten och många bodys har hål under armarna.
Jag har hittills köpt exakt nio klädesplagg åt Marius sedan han föddes + de två par byxor och tröja som pappa köpte häromdagen. Vi hade turen att få massor med kläder, och har(de) i princip inte behövt köpa något alls. Det vad jag har handlat är nästan allt från nätet. Kläderna är i många fall ganska dyra, men jag rekommenderar att man söker under rea-fliken. Dessutom är det så stor skillnad i kvaliteten. De tål tvätt efter tvätt, utan att varken krympa eller mista färg. Har man tvättmaskinen som rullar dag efter dag, behöver man inte heller många klädesplagg per storlek. Jag försöker också alltid att beställa från de små webshoparna framom de stora. Det är roligt att få paket på posten och i många fall så finns det en handskriven hälsning med. Men för den skull behöver ju inte ni vara av samma åsikt som jag.
C-kändis
Och med risk för att gå på repeat; jag skall bege mig till biblioteket och det snöar.
Kvällens vinnare

Denna gång har jag den äran att säga grattis till Spanien-Elin, Soffiz och Jeppis-Elin. Ni kan vänta ett mail från mig.
47 sekunder kortfilm
Utan att överdriva särskilt mycket, så ser det ut så här hemma hos oss med start halv åtta på morgonen tills ungen slocknar för natten klockan sju. Må tro att vi njuter under de 2 x 1 timmes turor han sover under dagen. Detta är också orsaken till att vi är mest är ute och ränner för dagarna, för här hemma bli både ungen och jag galen.
Det här är Marius

En mörk och snöig måndagmorgon
Och sådär i förbifarten skall jag meddela om "lediga skötturer". Förutom att jag (vi) har underbara vänner som ställer upp för oss i tid och otid, så erbjuder de sig dessutom att sköta emellanåt! Om ni vill och har lust, så får ni gärna sköta tisdag/onsdag när som helst mellan 12 och 16. Jag har egentligen inget annat för mig så passar det inte, så är det ingen katastrof, annars kommer jag att bege mig til biblioteket för att skriva.
Gravidstatus

Vecka:
18
Vikt:
+4,5 kg
Kläder:
Alla jeans ska nu tvättas för sista gången. Nytvättade jeans kommer inte att gå på snart. Mammabyxorna ligger ännu långt in i skrubben. En stycken gravidskjorta inhandlades häromdagen och bildens tunika.
Humör:
Bra. Önskar bara mer sol och värme. Och så stressar kandidatarbetet, vars inlämningsdag närmar sig i hög hastighet.
Krämpor:
Svullna slemhinnor, vilket resulterar i kliande ögon med var och slem. Precis samma som med Marius. Då hann jag också äta två penicillinkurer mot ögoninflammation, före jag själv kopplade ihop det med graviditeten. I övrigt inget annat.
Övrigt:
Anmälningen till den planerade slutauskulteringen nästa vår gick ut i fredags utan min anmälning. Nya tag blir det i stället våren 2012. Imorgon skall vi också försöka komma ihåg och beställa tid för 4D-ultraljud.
Påminnelser
Söndagspromenad

På vägen hem stannade vi och köpte årets första utomhusglass. Trots att det ännu är långt till riktigt vårväder, så fick man ändå lite vårfeelis med några plusgrader i luften och fågelkvitter. Dessutom skymtade solen några sekunder emellanåt bland alla gråa moln. Summa summarum, en bra dag.
Man väljer själv när man kan

Marius brukar dricka ur pipmugg. Men han kan inte själv ännu, för han har inte fattat att han måste syda både mugg och huvud bakåt för att det överhuvudtaget skall komma något. De senaste dagarna har han också druckit en del ur vanligt glas, med mammas hjälp.
Marius äger inte så många "riktiga" badleksaker. Alltså tager man vad man haver. Däribland en mugg. Igår, då minsann kunde han dricka ur en riktig mugg. Han klunkade badvatten så det stod härliga till. Med såna där pilimariska ögon. Nu är denna mugg avskaffad som badleksak.
Bildkollage

Någon som vill ha lite extra snö?

Morning

Från gårdagens besök i lekparken
Jag och syster Anna ska bege oss in till stan en stund. Marius skall stanna hemma med pappa, även om jag vet att han (Marius alltså) för allt i världen skulle vilja komma med på shopping. Och för omväxlingsskull så snöar det här - för sjuttonde gången på två veckor - typ.
En fri dag

Hör upp!

Med denna cykelvagn kan man också sköta mathandlingen, eftersom den rymmer mer än vad de flesta vagnars varukorgar gör. Att den också har handtag, gör att man kan koppla bort den från cykeln och använda den som vagn. Ni kan läsa mer om vagnen HÄR och dessutom se fler bilder.
Denna vagn tycker i allafall jag är mycket förmånlig. 1695 kronor eller 155 euro (+ frakt). Igår tittade jag på motsvarande vagn på Citymarket för 249 euro. Nu har vi dessutom möjlighet att pressa priset ytterligare! Genom en sambeställning via mig kan vi få ytterligare rabatt + att frakten blir mycket billigare. Maila mig på granqvist.eva@hotmail.com om ni är intresserade av vagnen, oberoende om ni är från Sverige eller Finland, så får jag förhandla vidare med Lifegualityproducts om priser! Kika in, fundera och maila mig. Gärna dock så fort som möjligt, eftersom denna vagn är storfavorit och säljer som smör i solsken.
Skidan den slinter

Torsdagslyx

Lite för tufft tempo för pappa
Det är lyx när hela familjen är ledig en torsdag. Vi har plaskat i simhallen så vi fick russinfingrar, ätit lunch på skolan och avnjutit kaffe med persiko-kvargpaj. Även vädret är någorlunda, så eftermiddagen kommer antagligen att tillbringas utomhus.
Tager du...

Förra veckan innan vi for till Kontiolahti var vi och hämtade våra vigselringar. Dessa beställdes en regnig dag i december, innan vi visste vad som komma skulle. Dessa har en guldsmed gjort åt oss, och det känns speciellt att ha helt unika ringar. Även Thomas gjorde en ny ring, eftersom våra förlovningsringar är av vanlig, (tråkig), slät modell. Det var snabbt och billigt som gällde när jag som sjuttonåring och Thomas som nittonåring, generade frågade efter förlovningsringar för fem och ett halvt år sedan i en guldsmedsaffär i Vasa. Vi är nu jättenöjda med våra vigselringar, och speciellt Thomas ring överraskade oss båda positivt. Det är nästan så att man skulle kunna gå till kyrkan på direkten... Nej. Det blir fest. Om ett år i stället. Tills dess får vi dregla över ringarna som ligger i byrålådan.
En sån skulle man ha!
Vad vore inte mer perfekt än en sån här pulka till nästa vinter? Förutom priset då. Annars vore den ju rena drömmen.
Up and down

Voff, voff

Hundar, hundar, hundar överallt. Vi har hittat en av moster Saras kvarglömda Härliga Hund -tidningar. Tänka sig att vår unge kan sitta stilla också. Till och med mer än tio sekunder.
Vi är rätt förvånade över att sonen ännu inte går. Han har varit tidig i sin motoriska utveckling och har stått utan stöd i en och en halv månad. Han står nu i prinicip hur länge som helst. Han står också mer än vad han sitter under dagens timmar. Men envisbyttan tar inga som helst steg. Visst, vi vet att det kommer. Han är ännu bara tio månader. Men ändå ser man framemot de första stegen som föräldrar.
