Vi är tillbaka (om än i Pargas) efter en lyckad "weekend" i vårt västra grannland. Har egentligen inte gjort något mer speciellt än varit på stan, promenerat runt med en karta i handen och fikat. Vi bodde på ett fint hotell med badkar vid Stureplan och hade promenadavstånd till absoluta centrum.

Vår Marius har uppfört sig som en ängel hela resan förutom en svag stund då vi skulle ut och äta på restaurang på torsdagskvällen. Vi hade klätt upp honom i finbyxor och matchande skjortbody, och kvällen började bra då han charmade hela personalen. Passligt till att maten kom in på bordet, totalsvängde humöret och inget dög. Vi bytte famnar, himpade och bar. Mest synd tyckte vi om paret som satt bordet bredvid oss och antagligen var på sin första dejt (i alla fall enligt deras samtal). Till sist släppte elakheten, i form av ett dynglass. Då var det bara för pappa att tränga sig in i den en kvadratmeter stora (lilla) vessan och försöka byta blöja på ungen som hade skit upp i nacken. Medan satt jag och åt min kalla mat i all ensamhet, samtidigt som jag lyssnade på min sons skrik som hördes från vessan. När de mina två kom ut igen, var Marius på sitt vanliga soliga humör.

Marius har för övrigt varit en riktig charmör hela resan. Det värsta var ändå igår på båten när japanerna började prata bebisspråk med honom. Marius han brände bara av ett leende och en jollerramsa och japanerna såg helt saliga ut.

Och nu har jag en massa bilder som jag skulle vilja ladda upp, men Partel-internet tillåter inte det, så det får bli när vi åker hem igen på måndag.