Oj, oj vilket energiknippe till unge! Trots att vi bara har varit ensamma i eftermiddag, så räckte det för att sonen skulle vara uttråååkaaad. Till och med när han sitter på arslet sitter han och studsar upp och ner. Nu ligger han i alla fall och sover.


Innan läggdags smäller han i sig en vuxenportion havregröt. Det vill säga gjord på en deciliter gryn och två och en halv deciliter vätska. Plus fruktpuré. Han gapar stort ända till sista tugga. Jag har läst att man skall mata bebisarna tills de tydligt visar att de inte vill ha mera. Men nån gräns måste det ju finnas? Jag kan ju inte mata ihjäl ungen! Jag äter ju inte på långt sådana mängder som Marius vräker i sig. Men då växer jag ju inte förstås mera heller.