Fastän jag trivs väldigt bra i Jyväskylä kan jag längta hem till Molpe och Kolebackan ibland också. Idag är en sån dag. Jag skulle vilja ha en stor gård att gå ut till. Jag skulle vilja vara hemma i svarvet där folk kommer och går hela tiden. Där det alltid händer något.

Istället har det varit en lång och tråkig dag. Vi var in till stan flängande en sväng men där fick man trängas mellan pensionärer och barnvagnar och irriteras över folk som måste stå och röka preciiiis utanför dörren, när de slipper ut ur affären. Som om de inte skulle kunna förflytta sig ens 10 meter åt sidan, så man skulle slippa gå igenom giftmolnet. Sedan var vi till Pandas fabriksbutik och laddade med laku och efter det bar det i väg till Prisma för att handla mat. Jag har varit trött och på allmänt dåligt humör och skulle ha kunnat lägga mig ner på golvet och hamra med knytnävarna och gråta en skvätt. Jag skyller på att jag är gravid och hormonstinn.

Nu har det iaf lättat lite och ikväll skall vi fara ut och äta. Nu skall jag gå ut och göra Thomas sällskap som håller på och grejar med cyklarna.



Vårt hus i Molpe (från min student)