Idag har jag ammat, bytt blöjor, ammat och bytt blöjor. Skruttis å sin sida har ätit, skitit, sovit, ätit, skitit och åter sovit. Jag har flyttat till soffan, där det är laddat med vattenflaskor, tidningar, spytrasor, panadol, amningsinlägg och dosor. Dvd:n är laddad med Desperate Housewives, säsong ett. Jag är fascinerad över att någon kan äta så mycket och så ofta. Jag vill inte ens tänka på hur snabbt vår lilla bebis kommer att växa.

Nu ligger han tillsvidare i egen säng. Idag har han sovit en gång i egen säng och en gång på filten i soffan, utan problem. Hur kan det vara svårare att sova självständigt på natten. Känns också som han har svängt på dygnet totalt. De få vakentimmar en bebis skall ha, har vi inte sett något av, förutom nu vid läggdags då han varit mer nyfiken än någonsin. Känns ändå som om man inte kan göra något för att styra en bebis behov, utan det är bara att räta sig efter den. Nå, nog skall väl också vi så småningom komma in i någon sorts rytm. Vi har ju trots allt inte varit hemma så länge ännu.

Jag har också hunnit vara på två barnvagnpromenader idag. Egentligen tjuvstartade vi lite igår kväll, när vi var ut en sväng och prövade vagnen. Idag var vi först en sväng til butiken, och på kvällen kom Caroline hit och vi gick en timmes runda i superskönt och fint väder. Känns bara så himla konstigt att vara ut och gå med barnvagn.

Imorgon skall skruttis få sitt första besök. Mellanmostern, d.v.s Anna är påväg hit med tåget imorgon för att få träffa sin systerson.

Nu knärras det i sovrummet. Dags att säga godnatt!