Idag visade jag prov på mindre gott mammaexempel. Upp till vårt hus är det en stor brant backe som alltid framkallar flås och svettpärlor. Och ner går det med fart. Idag pratade jag i telefon när jag skulle ta mig ner för detta lilla laajavuori. Emot mig kom en gubbe med stavar som varnade mig för halkan. "Jo jo", svarade jag. "Jag har broms på vagnen". I samma sekund försvinner benen under mig och det är bara att hålla fast vagnen för allt vad jag är värd medan jag rutschar på arslet. Pyttsan att bromsen på vagnen hjälpte halkan. Det gick bra den gången men när jag svängde mig om stod det tre stycken och tittade på mig ungefär som  'att vad är det där för mamma'. Jag lärde mig i alla fall en ny sak idag igen - prata inte i telefon när jag går ner i backen.